Medan de flesta svenska medier konsekvent följer Washingtons linje och påstår att den folkvalda jugoslaviska regeringen begår etnisk rensning i Kosovo, finns det i USA människor som inte accepterar Clintons version.

En av dem är Jim Saxton, republikansk ledamot från New Jersey USA:s representanthus, som var i Jugoslavien i april i år. Saxton är ordförande i kongres-sens Task Force on Terrorism and Unconventional Warfare (Utskottet om terrorism och okonventionell krigföring), medlem av representanthusets Försvarsutskott (Armed Services Committee), och viceordförande i kongressens Finansutskott (Joint House-Senate Economic Committee)

Saxtons besök och rapport är ett led i kongressens försök att få klarhet i vad som har hänt i Kosovo och vad regeringens politik går ut på. Rapporten konstaterar att kongressen har varit helt beroende av Clinton-regeringens syn på saken samt nyheterna i medierna. Den konstaterar också att Jugoslavien är den "mest multikulturella, multireligiösa staten i balkanregionen", med "26 olika etniska grupper...av vilka 20 bor i Kosovo".

Saxton skriver bl a att "ungefär en tredjedel av de albanska och andra flyktingar från Kosovo är på väg in i Serbien (Saxtons kursiv) för att komma undan UCK. Jugoslavien har sedan 1992 tagit emot nästan en miljon flyktingar från serbiska områden i Bosnien och Kroatien, plus kroater och muslimer som har flytt till Serbien från vad som nu är Bosnien-Hercogovina och Kroatien".

Den bild som Saxton ger av händelser i Kosovo stämmer väl överens med en artikel i International Herald Tribune 99.05.18. Den amerikanska journalisten Paul Watson verkar vara förvånad över att hans erfarenheter i Kosovo avviker från den officiella västerländska propagandan, vilket framgår av rubriken "Gåta i en jugoslavisk by - Unga kosovoalbaner väntar lugnt på att få resa hem".

Watson skriver från Svetlje i norra Kosovo, att "Någonting konstigt är på gång i denna kosovoalbanska by, en gång ett UCK-fäste, där Nato påstår att serberna har begått folkmord.

Omkring 15 000 hemlösa etniska albaner bor i och omkring Svetlje, och unga män finns överallt, flanerande på grusvägar eller liggande på gräset en dag på våren...Närvaron av så många män i stridbar ålder i en region där UCK stred väldigt hård mot serbiska styrkor är en utmaning till svart-vit version om vad som händer i Kosovo".

Enligt Watson säger de kosovoalbanska männen att de inte bor i koncentrationsläger, är inte tvungna att arbeta för polisen eller armén, och har inte använts som mänskliga sköldar.

"I stället, väntar de med sina familjer på tillstånd att följa tusentals andra som har vågat återvända hem till näraliggande byar därför att de inte vill ge upp och lämna Kosovo.

- Vi vill stanna här där vi föddes, säger Skender Velia, 39. De som ville gå genom Makedonien och vidare till Europa har redan lämnat. Vi ville inte följa med dem.

Herr Velia, hans fru Hajiri, deras tre barn och hans mor Farita, 56, var bland de omkring 100 000 kosovoalbaner som flydde från den näraliggande staden Podujevo på ett tidigt stadium av Natos luftkrig."

Velia och andra kosovoalbaner i Svetlje säger att de inte har haft några problem med den serbiska polisen, "som kommer hit bara för att sälja cigaretter".

Ungefär samtidigt som Watsons artikel publicerades sade en FN-tjänstekvinna i Aktuellt att staden Pristina hade tömts av serberna. Men Watson skriver att "Av beräknat 100 000 människor som nu bor i Pristina, är ungefär 80 000 etniska albaner, och ca en fjärdedel av dem kommer från området kring Podujevo för att stanna med släktingar eller vänner i övergivna bostäder".

Detta enligt Fatmir Seholi, en kosovoalban som är talesman för Kosovo Demokratiska Initiativet, ett etnisk-albanskt parti som är emot UCK:s krig för ett självständigt Kosovo.

Seholi säger "Som alban är jag övertygad om att varken den serbiska regeringen eller dess säkerhetsstyrkor begår folkmord. Men i ett krig dör även oskyldiga människor. I varje krig finns folk som vill göra vinster. Här finns en minoritet som vill stjäla saker, men detta är inte folkmord. Det är bara (vanliga) brott".

Seholis far, Malic Seholi, "mördades den 9 januari 1997, uppenbarligen därför att han samarbetade med serbiska myndigheter. UCK tog på sig ansvar för mordet, säger Seholi".

Watson skriver vidare att "efter att flera vågor av plundring, mordbrand, mord och andra angrepp har förvandlat många orter i Kosovo till spökstäder, har (den serbiska) regeringen vidtagit åtgärder för att återställa ordningen, och etniska albaner börjat återvända, ofta under skydd av polisen".

Detta påminner om bilder från Bosnien 1995 som visade flyktingar och serbiska militärer på väg från Srebrenica. De flesta västerländska journalister rapporterade att flyktingar drevs bort av serbiska militärer. De jugoslaviska myndigheterna sade däremot att soldaterna skyddade de flyende mot angripande muslimska förband.

Kopior av Saxtons rapport och Watsons artikel skickades per fax till DN och Aktuellt den 21 maj 1999. Fram till 30 maj hade ingen av dem reagerat.