Indiens kommunistiska parti i stabil position

Det är mycket intressant att Internet-surfar ut i världen bland olika kommunistpartiers hemsidor. När jag besökte Indiens kommunistiska parti (CPI(M) ) fick jag återigen ett bevis på att den kommunistiska idén i högsta grad lever.

Partiet bildades 1964 efter en rad strider mot revisionism och sekterism. De människor som ville hålla fast vid den raka marxism-leninismen och försvara det revolutionära arvet slöt sig samman och bildade CPI(M). Från starten hade man ca 120 000 medlemmar, en siffra som idag växt till imponerande 702 000!

En nyckel till framgången har varit att man tidigt försökte anpassa marxism-leninismen till indiska förhållanden och försökt arbeta fram en väg för en demokratisk revolution som kan förändra livet för det fattiga indiska folket. Man kom-promissar inte med ideologin utan har en konsekvent linje och skäms varken för ordet kommunism eller marxism-leninism.

Partiet är mycket starkt i vissa delar av landet medan man nästan inte alls existerar i andra. Totalt fick man i senaste valet (1998) ca 6 procent av rösterna och på grund av valkretssystemet så har man ca 15 procent av parlamentsplatserna, vilket gör kommunisterna till den tredje största grupperingen.

I tre delstater är CPI(M) det största enskilda partiet och i samtliga dessa innehar man regeringsmakten.

Det är i Väst Bengalen i östra Indien med en befolkningsmängd av 65 miljoner invånare, där har partiet dessutom regerat oavbrutet i tjugo år. I Indien byts politiker ofta ut snabbt, mestadels p.g.a. korruptionsskandaler. Kamrat Jvoti Basu som är regeringschef i Väst Bengalen är den som oavbrutet suttit längst i hela Indien - och utan skandaler! I delstatsparlamentet där har CPI(M) 150 platser av 294. Man samarbetar med andra vänsterpartier och dessa har tillsammans 203 platser.

I södra Indien ligger delstaten Kerala, där är CPI(M) största partiet med 44 platser av 140. Här regerar man också med andra vänsterpartier, så att majoriteten innehar 80 av platserna.

I delstaten Tripura har partiet genom åren stärkt sin styrka och sammanhållning genom den förföljelse man utsattes för 1988. En förföljelse iscensatt av Kongresspartiet och som krävde 100-tals människoliv. I valet 1998 gjorde kommunisterna en jordskredsseger och tog 38 av parlamentets 60 platser.

Det är intressant att partiet i alla uttalanden visar sin stolthet över att vara marxist-leninister och att ett samarbete med andra vänsterpartier inte innebär att kommunisterna tullar på sin ideologi. Den ideologiska skolningen lägger man stor vikt vid.

Naturligtvis arbetar CPI(M)för rättvisa och människovärde och sätter en ära i att skilja sig från de flesta andra politiker i Indien som accepterar mutor och andra ekonomiska oegentligheter.

Kvinnans rättigheter är en nog så svår fråga i Indien, ett land där många lever bundna vid traditioner och okunskap. CPI(M) är ledande i det indiska arbetet för jämställdheten och arbetar hårt med den svåra frågan om kastväsendet.

Kastväsendet är en flertusenårig tradition som binder människor vid ett förtryck på grund av vilken släkt du är född i. Är du född i en lågt kast så är det fortfarande svårt i dagens Indien att få en bra utbildning, att få ett bra jobb även om du har kunskapen. Under detta år har CPI(M) stora kampanjer runt om landet för att upplysa människor om förtrycket med kastväsendet.

Kommunisterna är starka motståndare till den indiska regeringens agressiva militärpolitik och var det parti som protesterade mest högljutt mot det indiska atombomstestet.

Fackföreningsrörelsen är ännu ganska outvecklad i Indien. Till CPI(M) är en större fackförening knuten, CITU med 2,7 miljoner medlemmar.

Partiet har en lantbruksorganisation som har 2,3 miljoner medlemmar och kvinnoförbundet AIDWA har 4,9 miljoner medlemmar. Ungdomsorganisationen DYFI har 9 miljoner medlemmar och studentorganisationen SFI har 2,4 miljoner. Svindlande siffror för oss, men det är svårt att få rätt proportioner med ett land med nästan 1 miljard invånare.

Till detta kommer också att man äger ett antal dagstidningar och veckotidningar.

Så nog lever kommunister runt om i världen, det är bara i kapitalets massmediavärld som de är döda.

Rikard

RIKTPUNKT NR:6