A-kassefrågan: Den enes död blir den andres bröd

En av avsikterna med de försämrade villkoren och den högre egenavgiften till a-kassan, som infördes 2007, var att den skulle dämpa lönekraven. Nu utförsäkras många från a-kassorna.

Att a-kassan diskuterades lite i valrörelsen beror på att många tror det är främst äldre och förmögna som inte längre är försäkrade, hävdar docent Anders Kjellberg vid Lunds universitet, som studerat fackliga frågor i många år.

– Men i verkligheten är det främst låginkomsttagare som har fått ett försämrat skydd, säger Anders Kjellberg till LO-Tidningen.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, skriver följande om forskningsrapporten:

”De [a-kassorna] har tappat en ännu större andel av de yngre medlemmarna. Det har tidigare uppmärksammats att många "miljonärer" lämnade a-kassan, men det var ännu fler med skulder större än tillgångar som hoppade av eller avstod från att gå med när avgifterna höjdes kraftigt. Av rapporten framgår vidare att låginkomsttagarna (månadsinkomst mindre än 20 000 kronor) svarade för hela 60 procent av medlemsraset under åren 2007 och 2008 sammantaget.”

Anders Kjellberg bekräftar resultatet av forskningen för LO-Tidningen:

– Det är många ungdomar, till exempel inom hotell och restaurangbranschen, som inte längre går med i a-kassan.

När nu tusentals medlemmar blivit utförsäkrade från a-kassan chocksänker IF Metall avgiften till a-kassan. Och de är inte ensamma, visar en granskning Aftonbladet.se publicerade sista september.
Sedan finanskrisen hösten 2008 har cirka 60 000 IF Metall-anslutna blivit arbetslösa. I juli betalade organisationens a-kassa ut ersättning till 19 900 medlemmar.

– Det innebär 40 000 utförsäkrade sedan finanskrisen, även om en del av dessa kan ha fått nytt jobb, säger Åke Ljunggren, a-kasseföreståndare på IF Metall.
En metallarbetare betalar max 300 kronor i månadsavgift till a-kassan idag. Avgiften sänks med 150 kronor från årsskiftet.

Efter 300 dagar utförsäkras arbetssökande från a-kassan, vilket således har hänt många nu. A-kassereglerna, som infördes 2007, innebar att avgiften byggde på hur många som fått ersättning. För branscher med högre risk för arbetslöshet medförde det högre avgifter. En tanke med den högre egenavgiften var att den skulle dämpa lönekraven. Men istället medför de politiska besluten enormt lidande för tusentals och åter tusentals familjer.

Fredrik Jönsson