På EU-toppmötet i mars kom EU:s stats- och regeringschefer överens om en så kallad stabilitetsfond för att bistå den grekiska regeringen, eller som det också heter en ”mekanism” som också ska kunna användas av andra EU-länder i finansiell och ekonomisk kris. I stabilitetsfonden kommer det att finnas 750 miljarder euro och för att få ta del av dessa pengar kommer det att krävas tuffa nedskärningar av de offentliga utgifterna och marknadsliberala reformer av välfärdssystem och arbetsmarknad.
Vid EU-toppmötet i juni enades de 27 stats- och regeringscheferna om skärpta budgetregler i EU:s så kallade stabilitetspakt, dvs. den ekonomisk-politiska tvångströja som euroländerna sitter fast i.
Enligt stabilitetspakten får budgetunderskottet vara maximalt 3 procent och den offentliga skulden maximalt 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Euroländer som inte efterlever de finanspolitiska kraven ska kunna drabbas av böter på 0,5 procent av ett lands bruttonationalprodukt. Trots att nästan alla medlemsländer har större underskott än vad EU tillåter har inget land bötfällts.
Nu enades EU-ledarna om att sanktioner i framtiden bör utdelas tidigare men vara mindre kännbara till att börja med. EU-presidenten Herman van Rompuy leder en grupp med finansministrar som också ska föreslå skärpt kontroll av medlemsländernas ekonomier.
EU-kommissionen presenterade i slutet av juni ett förslag att införa tuffare sanktioner mot medlemsländer som dragit på sig stora budgetunderskott. Enligt förslaget ska kommissionen kunna stoppa jordbruks- och fiskestöd samt olika former av regionalt stöd om länderna inte uppvisar "budgetdisciplin".
- Genom att använda oss av dessa verktyg kan vi minska de gap i våra ekonomiska system som så dramatiskt har blottlagts av krisen, sade EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn på en presskonferens i Bryssel.
I medlemsland efter medlemsland i EU verkställs nu enorma nedskärningspaket för att leva upp till stabilitetsfondens och stabilitetspaktens krav. Men åtgärderna möter hårt motstånd.
Den 29 juni gick grekiska arbetare återigen ut i en dygnslång generalstrejk i protest mot regeringens nedskärningar i den offentliga sektorn. Generalstrejken var den femte sedan februari.
Greklands regeringen, under ledning av socialdemokraten Georgios Papandreou, har genomdrivit drastiska besparingar för att tillmötesgå kraven från EU. Planen är att sänka budgetunderskottet på 13,6 procent av BNP till under 3 procent 2014. Det ska ske genom höjd pensionsålder, högre skatter på drivmedel, frysta löner för offentliganställda, ökad moms samt högre skatter på alkohol och tobak.
"Vi säger nej till den orättvisa, hårda, osolidariska pensionsreformen. Arbetarna och samhället kräver att deras sociala och ekonomiska rättigheter stärks, inte försvagas", skriver landets två största centralorganisationer GSEE och ADEDY i ett gemensamt uttalande i samband med den senaste generalstrejken.
Några dagar tidigare, den 25 juni, deltog omkring en miljon offentliganställda i Italien i en generalstrejk mot planerade åtstramningar enligt landets största fackliga centralorganisation CGIL.
Stora besparingar inom statlig och kommunal förvaltning. Starkt försämrade pensionsvillkor och inga löneökningar för offentliganställda under de närmaste två åren. Det är några av inslagen i det sparpaket som Silvio Berlusconis regering beslutat om. 25 miljarder euro ska sparas under åren 2011 och 2012. Italiens budgetunderskott uppgår för närvarande till 5,2 procent av BNP.
"Ingen förnekar att vi måste skära ned, men det måste vara rättvisa och framåtblickande nedskärningar. Det räcker inte med att bara skära i utgifterna", sade CGIL:s vice ordförande Susanna Camusson vid en demonstration i Bologna.
EU:s finansministrar krävde i början av maj att Portugal drar åt svångremmen. Sedan dess har José Socrates socialdemokratiska regering bit för bit presenterat innehållet i ett nytt åtstramningspaket, det tredje under 2010, som ska få ner budgetunderskottet från 9,4 procent av BNP 2009 till 2,8 procent 2013. Det innebär bland annat höjd moms och att reglerna för ersättning till de arbetslösa blir hårdare.
Portugals fackföreningar har strejkat och demonstrerat med stöd av två partier till vänster om regeringen, Kommunistpartiet och Bloco de Esquerda.
Över 300.000 deltog i en demonstration i Lissabon den 29 maj, den största i landet på flera decennier. Demonstrationen anordnades av CTGP-IN, Portugals största fackliga centralorganisation med 725.000 medlemmar.
Inför demonstranterna deklarerade Manuel Carvalho da Silva, ledaren för CTGP-IN, att ”det var inte folket som orsakade krisen” och att protesterna kommer att intensifieras och breddas, och han lämnade dörren öppen för en generalstrejk.
Spanien två största fackföreningar UGT och CCOO har utlyst en generalstrejk till den 29 september. Liksom i grannländerna är strejken en protest mot beslutade utgiftsminskningar samt mot en arbetsmarknadsreform som facken anser försämrar anställningstryggheten. Strejken ska pågå i 24 timmar.
Jorge Luis Zapateros socialdemokratiska regering har redan bantat årets budget med 17 miljarder euro. Pensionerna ska frysas, mödrar ska inte längre få 2.500 euro per nyfödd, 13.000 offentliganställda blir av med jobbet och de offentligt anställdas löner ska sjunka med fem procent.
De av EU dikterade åtstramningarna i Sydeuropa beror inte på att folken levt över sina tillgångar, såsom politiker, ekonomer och media försöker få oss att tro. Utländska banker, försäkringsbolag och pensionsfonder sprätte iväg över 2.000 miljarder euro i Grekland, Portugal och Spanien i svindelkonjunkturen efter anslutningen till EMU. Nu ska storbankerna räddas med nödlån från det offentliga och uppoffringar från folken.
En artikel i Wall Street Journal den 21 maj påpekar att "banker från euroländerna har 1,58 triljoner dollar utstående till Grekland, Irland, Portugal och Spanien [...] så stabilitetsfonden är i själva verket avsedd att lindra plågorna för Europas banker".
I artikeln citeras också den internationella finansbyrån Cantor Fitzgeralds nyhetsbrev: "Argumentet att stabilitetsfonden är utformad för att hjälpa länderna i eurozonen är att behandla alla medborgare i Europa och hela världen som naiva dumbommar. Den snickrades ihop för att hjälpa de ledande europeiska bankerna."
Samtidigt har EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, enligt nättidningen EU Observer, vid ett möte med brittiska fackföreningsledare hävdat att Spanien, Portugal och Grekland "i praktiken [kan] försvinna som de demokratier vi känner i dag" till följd av skuldkrisen.
Gösta Torstensson
www.nejtilleu.se