Under de senaste veckorna har flera länder i Europa gått till val. Hur har det gått för kommunisterna i Portugal, Grekland, Tyskland och Ryssland?
Grekland valde sitt nya parlament den 4 oktober.
Socialdemokratiska PASOK segrade med bred marginal över konservativa Nea Demokratia (Ny Demokrati) som hittills innehaft regeringsmajoritet. PASOK under ledning av Georgios Papandreou fick nästan 44 procent av rösterna och 160 av 300 platser i parlamentet och därmed egen majoritet i parlamentet.
Resultatet för Ny Demokrati (ND) var det sämsta i partiets historia.
SKP:s broderparti, kommunistiska partiet KKE, hade ställt upp med egna kandidater och kunde förbättra sitt resultat från drygt 6 procent i förra val till numera 8 procent av rösterna. Vänsterkoalitionen Syrzia, som hade egna vallistor, fick 5 procent.
“PASOKs seger i de nationella valen leder till en ny regering, men inte till en annan politik i det arbetande folkets intresse. Ny Demokratis grava förlust beror på dess politik som var riktad mot arbetarna, mot folket och som drabbade de anställda, egna företagare, småföretagare, bönder och ungdomar liksom vallöften om en hårdare sparpolitik och snabbare strukturomvandling, som riktar sig mot folkets intressen. Storkapitalet förlorade i denna situation förtroendet för ND och understödde med sina maktmedel `ökningen´ av rösterna för PASOK utifrån bedömningen att en valseger för PASOK är bättre lämpad att hålla nere arbetarna och folkrörelserna under den ekonomiska krisen och under en period då imperialismens motsättningar i regionen ökar”, heter det i valanalysen från KKE: s ledning. Partiet bedömer att valresultatet kom till stånd under betingelserna av ekonomisk kris då arbetarrörelsen slutade att gå till motattack. Väljarna lät sig vilseföras av en förljugen propaganda och falska förhoppningar om sociala förbättringar under PASOK.
KKE understryker att kommunisterna är det enda partiet som utgör ett verkligt alternativ och som är den verkliga fienden till ND och PASOK. För KKE gäller det nu att samla styrkorna, förstärka motståndet och pressa politiken åt ett annat håll, till kamp mot monopolen och mot en utveckling där folket endast har valet mellan två imperialistiska krafter.
KKE bedömer att PASOK liknar Nea Demokratia på många områden, bland annat när det gäller privatiseringar av pensions- och utbildningssystemet och inställningen till EU.
Grekland befinner sig i en svår ekonomisk situation. Landets två viktigaste näringsgrenar, turismen och rederinäringen, har drabbats hårt av krisen. Grekland har, som flera andra euroländer, långt högre underskott i statsfinanserna än EU:s regler tillåter, men dessutom en statsskuld som motsvarar 110 procent av landets BNP.
PASOK har lovat att bland annat satsa omedelbart tre miljarder euro på att få igång ekonomin.
Men EU-kommissionen har utfärdat en budgetvarning till Grekland med kravet på en detaljplan för att snabbt kunna återställa balansen i ekonomin. Om Grekland inte vidtar åtgärder så hotar EU:s ministerråd i slutänden att ålägga landet böter.
I klartext bedömer KKE att detta kommer att innebära nya svångremsåtgärder mot folket. Trots maktskiftet kommer förändringarna i den grekiska politiken i praktiken bli små.
BH