Så är det återigen dags för partiets kongress – det högsta beslutande organet i en fungerande demokrati. Det är där den gångna kongressperioden skall diskuteras med värdering av om och hur förra kongressens direktiv följts. Det är där som partiets måltavla skall skapas och ideologin repeteras. Det är där en ny partistyrelse skall väljas och riktlinjerna för dess arbete dras upp. Där skall alltså politiska, taktiska och organisatoriska grundlinjer fastställas. Vid årets kongress har vi också många mycket viktiga frågor att diskutera och besluta.
Efter förra kongressen 2006 flyttades particentralens expedition delvis till Malmberget eftersom ordförandeskapet hamnade där. Partistyrelsen har dock sammanträtt i Stockholm av praktiska skäl.
Arbetsutskottet och partistyrelsen har arbetat med förberedelserna till kongressen under året. Det är många uppgifter och moment som skall samstämmas inför en kongress enligt stadgarna. Plats och lokal skall bestämmas. Ombudsantal fastställas, motioner begäras in , behandlas av styrelsen , svar skall formuleras och skickas ut. Dag-och arbetsordning mm skall ut till ombuden, gäster inbjudas mm. Det är ett digert men intressant arbeta.
Under åren som gått har också partistyrelsen haft många frågor att arbeta med . Med alla händelser i omvärlden, med den totalt arbetarfientliga regering som tillträdde 2006 har det inte saknats stoff att arbeta med. Människor som satts i det utanförskap regering och riksdag skapat behöver få sina röster hörda och vi har agerat på många olika sätt via Riktpunkt, hemsida och blogg. Med aktioner och ställningstagande lokalt och regionalt. Vi har deltagit i regionalt och internationellt arbete, i möten och kongresser där vi haft möjlighet till detta.
Våra resurser är dock begränsade och vi skulle behöva vara så många, många fler. Svenska folket har tyvärr blivit invaggade i den trygghet som i alla fall skapats sedan arbetarrörelsens landvinningar efter andra världskriget så att man inte sett de faror som nalkats.
Nu är också allt som arbetarrörelsen mödosamt byggt upp snart totalt raserat och förhoppningsvis får Sveriges medborgare upp ögonen för det parti som alltid kämpat för det arbetande folket och för folkmakten. I dessa tiden när ett fåtal potentater berikar sig ofantligt på folkets bekostnad borde den stunden inte vara långt borta när man ser sina rätta företrädare, som vi kommunister ju alltid varit.
Vid årets kongress har vi alltså många heta frågor att behandla, inte minst organisatoriska och taktiska och retoriska sådana. Låt oss ta tag i kämpaglöden och ge de utsugare som stjäl från det arbetande folket en rejäl match.
Gun Isaxon