Johan Norberg författare, debattör, chefsideolog för den borgliga
och nyliberala tankesmedjan Timbro hävdar att globaliseringen har gjort
världen bättre.” Svälten, fattigdomen och analfabetismen
har minskat. På trettio år har antalet undernärda minskat.
400 miljoner människor har lämnat den absoluta fattigdomen, men trots
det är det en trend att tala om läget i världen som om det vore
värre än någonsin och att det är globaliseringens fel,”
säger han.
”Det är tack vare globaliseringen som världen blivit bättre.”
Vidare förklarar han att ”visserligen etablerar sig multinationella
företag i låglöneländer och anställer inhemsk arbetskraft
med löner som i våra ögon är svältlöner men i
själva verket får arbetarna en möjlighet att lämna ett
olönsamt jordbruk för att i fabrikerna få högre lön
och bättre arbetsmiljö.”
Om detta vore sant skulle jag vara mycket nöjd, men det han säger
stämmer inte. Nu måste jag bli trendig och komma fram med fakta som
visar att globaliseringen inte är till gagn för världens folk.
Jag har gjort ett par utdrag ur FN:s rapport om det ekonomiska tillståndet
i världen.
- Av världens 6 miljarder människor lever 2 miljarder i extrem fattigdom,
på en inkomst av en dollar eller mindre om dagen.
- Tre miljarder människor lever på två dollar eller mindre
om dagen.
- Världens 200 rikaste mer än fördubblade sina nettotillgångar
under de fyra åren före 1998 till mer än en biljon dollar.
- De rikaste miljardärernas totala rikedom är mer än det sammanlagda
BNP för de allra minst utvecklade länderna med 600 miljoner invånare.
Det förklarar Norberg med att kritikerna tar fasta på Afrika och
utvecklingen där.” På den afrikanska kontinenten har andelen
fattiga inte minskat utan ökat. Men det är ju också världens
minst demokratiska, liberala och globaliserade kontinent.
”Samtidigt, säger han, har ju världsbefolkningen fortsatt att
öka så en mindre andel av ett större antal kan ju trots allt
bli ett större antal än det absoluta antalet.”
Så kan man ju också räkna och utesluter man den sönderkolonialiserade
afrikanska kontinenten kanske fattigdomen håller sig till anständiga
nivåer enligt det nyliberala sättet att beskåda världen.
Och visst har världen blivit bättre... för miljardärerna.
Professorerna Mats Persson och Marian Radetzkis uppfattning om globaliseringens
konsekvenser går i exakt motsatt riktning till nyliberalen Norbergs.
De säger att ”alternativen för svenska löntagare kan bli
sänkta reallöner eller arbetslöshet.
En omvälvande förändring pågår i världen utan
att de akademiska ekonomerna inser det.
Det nya är att låglöneländerna Indien och Kina, med sina
stora befolkningar får tillträde till den globala ekonomin på
alla nivåer. De nöjer sig inte med att ta över enkla uppgifter
utan konkurrerar snart lika mycket på marknaden som högutbildade.”
Att Kina och Indien skulle utvecklas ekonomiskt och att folket skulle få
högre levnadsstandard har väl ingen något emot men tyvärr
är det inte det som händer.
De stora multinationella företagen etablerar sig i dessa folkrika länder
och de anställer folk som arbetar under slavliknande förhållande
ofta med svältlöner. Fackföreningar existerar inte och arbetarna
är helt rättslösa. Arbetsmiljön och arbetarnas säkerhet
är inte det som prioriteras av de stora multinationella jättarna och
folk att förbruka finns det gott om i de folkrika länderna Kina och
Indien.
Mats Persson och Marion Radetzki säger vidare att” Sverige ställs
inför en jättelik ekonomisk utmaning. Jobb har slagits ut tidigare.
Till exempel textilindustrin och skeppsvarven flyttade utomlands till låglöneländer.
Men då gällde det strukturomvandling där enskilda branscher
kunde ersättas av andra med mer kvalificerat innehåll.
Nu handlar det i stället om en utbudschock där hundratals miljoner
människor i Kina och Indien på kort tid blir tillgängliga för
världsmarknaden.”
Vår nyliberala regering vill ju också öppna för utomeuropeisk
arbetskraftsinvandring där facket inte ska få insyn eller ha något
att säga till om.
”Det här är en process som bara har börjat. Ännu har
konsekvenserna inte hunnit bli så omfattande. Men vi kan se på Tyskland
där löntagarna har gått med på förlängda arbetstider
till oförändrad lön för att få behålla jobben.”
Mats Persson avfärdar också argument som ofta framförs av ekonomer
att det gäller bara för ett land att hitta nya komperativa fördelar,
alltså vad man relativt sett är bra på att producera. Det tvingas
man visserligen att göra men denna gång blir anpassningen mer komplicerad.
Den nya konkurrenssituationen betyder att reallönerna i hittills rika länder
måste bli lägre. Följden blir att kapitalet vinner terräng
på arbetets bekostnad.”
Globaliseringen är därmed endast ett kamouflage för kapitalismen och nyliberalismen. Kan man förhindra eller fördröja denna utveckling? Det beror på vilken styrka fackföreningarna lyckas etablera. Det beror också på vilken insyn folket får i de faktiska förhållandena, vilka kunskaper vi lyckas förmedla.
Socialismen är det största hotet mot nyliberalismen. Det är därför kommunistförföljelsen i världen ökat. I Lettland är det numera förbjudet med kommunistsymboler. Där är det mest ungdomsföreningar som angrips. Man har inte vågat gå längre ännu. Vår kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har också proklamerat att” nu ska kommunismens brott mot mänskligheten belysas.” Man kan säga så i skuggan av de brott mot mänskligheten som begicks av demokratierna i historisk tid och de brott demokratierna begår idag mot mänskligheten.
Regeringens demokratiutredning visar också på att globaliseringen
inte gynnar demokratin. Det blir svårt att hålla en självständig
politik i de olika länderna.
Globaliseringen blir i förlängningen en kapitalistisk diktatur där
makten och rikedomarna ligger i händerna på ett fåtal. Redan
nu har olje- och vapenindustrierna stor makt i världspolitiken genom Bilderberggruppen.
De länder man inte lyckas köpa upp intar man med våld. Vi har
ännu bara sett början.
Förutom de rent mänskliga och ekonomiska konsekvenserna som globaliseringen = kapitalismen= nyliberalismen för med sig måste vi lägga till miljöhotet. Nu hävdar nyliberalerna att en ökad tillväxt med bättre ekonomi skulle ge möjlighet till nya tekniska landvinningar som skulle kunna lösa energikrisen. Pengar behövs till forskning och för att bereda plats för ett konsekvent miljöskydd inom den snabbt växande industrin. Man måste idag fokusera på miljöaspekterna inom industrin. Det är inte lika lönsamt att bedriva miljövänligare fabriker och så länge vi har marknadsekonomi kommer kapitalet före både människor och miljö. Nu måste jag säga två fula ord, planekonomi och socialism, är det enda som kan rädda världen från en fullständig miljökatastrof. Det enda som räddar världen undan de förödande krig som redan startats. Nyliberalismen är ett hot mot människan. Dess otäcka svans heter nazism. Visserligen ett hindrande bihang när den synliggörs men den suger sin näring från nyliberalismen.
Astrid Boman