Inför 1 maj gick mina tankar till de Spanienfrivilliga som jag personligen har mött: Per Eriksson, Karl Staf, Erik Gustafsson Jag försökte gissa vad dessa kämpar skulle se som särskilt viktigt för oss att beakta när vi deklarerar att vi vill föra deras kamp vidare.
De skulle ha mycket att säga om nödvändigheten av arbetarklassens enhet och jag tror att de skulle mana: Förvräng inte historien! Blanda inte bort korten!
Hur ofta får man inte höra att det var USA som befriade Europa från fascismen. Visst var USA ett av de viktiga länderna i Antihitlerkoalitionen, men det var Sovjetunionen som tillfogade Hitlertyskland det avgörande nederlaget.
Det hat blivit populärt att citera den antifascistiske tyske evangeliske prästen Martin Niemöller som har sammanfattat sin erfarenhet under de fascistiska åren i en pregnant text. Vi har alla hört den: Första meningen lyder: ”När de hämtade kommunisterna teg jag, för jag var ju ingen kommunist.” Men eftersom det uppenbarligen har blivit pinsamt att nämna kommunisterna varierar de flesta som citerar Niemöller, denna text och gör egna urval bland offren. Då utelämnas alltid kommunisterna och ofta socialdemokraterna. Det är också att blanda bort korten. Om Niemöller i sin text i tur och ordning räknar upp: de tog kommunisterna, de tog socialdemokraterna, de tog fackföreningsmedlemmar och de tog katoliker så därför att människor som ingick i starka politiska eller religiösa organisationer sågs av fascisterna som fara för makten och skulle elimineras.
Ett politiskt modeord är ordet ”totalitär”. Med det begreppet sätter man likhetstecken mellan fascism och kommunism och försöker att på det viset svärta ner den ideologi och politik som säger att fascism är det kapitalistiska systemets sista människoföraktande försök att klamra sig fast vid makten. Svenska lärare kan nu få fortbildning i ”totalitära ideologier” genom Forum för levande historia. Man kan misstänka att somliga tror att man måste rusta lärarna så att de kan bemöta ungdomarna där 30 % lär sympatisera med vänstertankar.
Ett sista exempel: I Tallinn får inte ett monument över sovjetiska soldater som stupade i kampen mot fascismen, stå på central plats. Låt oss se till att inte det här monumentet över de internationella brigaderna, La Mano, också flyttas som resultat av en förvrängning av historien.
Och därför: På återseende 2008. Samma tid, samma plats.
Barbara Brädefors