Heiligendamm vid östra Tysklands Östersjökust grundades 1793
som första tyska havsbad av den mecklenburgiska fursten Friedrich Franz.
Det pråliga kurhuset i klassicistisk stil och de ljusa sommarvillorna
i den ”Vita staden vid havet” tjänade fram till 1945 rekreationen
av samhällets rika. Under DDR-tiden var det fackföreningens medlemmar
som kunde tillbringa sin semester i hotellen och pensionaten till låga
priser.
Även många svenska fackmedlemmar upplevde Heiligendamm under Östersjöveckornas
Arbetarkonferenser från 1958 till 1988. Med DDR:s försvinnande upphörde
denna möjlighet, Heiligendamm stängdes åter för vanligt
folk..
Under lång tid hände sedan ingenting i Heiligendamm. Många
hus förföll och så småningom bjöds villorna ut till
försäljning. Kurhuset och byggnaderna i dess närhet putsades
upp av nya ägare till det luxiösa Kempinski-hotellet. Förra året
befanns hotellet värdigt att hysa självaste USA-presidenten Georg
Bush under två dagars överläggningar med den tyska regeringen.
Tydligen trivdes han, eftersom han kom tillbaka i år - nämligen till
G8-toppmötet i början av juni i år.
Denna händelse sysselsatte invånarna i kretsen Bad Doberan redan
månader i förväg. Missnöjet över omständigheterna
kring mötet av de sju ledande imperialistiska makterna och Ryssland bredde
ut sig långt innan polis och militär under själva mötet
förvandlade trakterna kring sanatoriestaden till rena slagfältet.
I början riktade sig vredet främst mot de enorma kostnaderna. Endast
ytterst försiktigt antydde myndigheterna vilka ofantliga säkerhetsåtgärder
G8-kalaset skulle medföra. Sedan satte inspekterande diplomater från
de deltagande länderna ”goda betyg”. I befolkningen däremot
utlöste den hermetiska avstängningen av mötesområdet med
2,5 meter höga staket i betongförankring stort motstånd. Staketet
bestod av 4 600 sektioner av tunga stålgaller som väger 75 kr var,
är 2,5 meter breda och utrustade med oövervinnliga taggtrådsrullar.
Och inte nog med det. Polisen och underrättelsetjänsten använde
alla tänkbara metoder för att världsekonomins makthavare skulle
kunna träffas ostört av sina medborgares åsikter. Östersjöns
badstrand och själva havet i en omkrets av 20 km stängs hermetiskt
av genom krigsfartyg, undervattensstålnät och dykarberedskap.
En zon på10 km kring Kempinski-hotellet förklarades till ”åtgärdsområde”
där inga åsiktsdemonstrationer var tillåtna. Till och med det
omtyckta historiska smalspårtåget Molly, som vanligtvis transporterar
semesterfirarna mellan badorterna från Doberan till Kühlungsborn
måste under tio dagar ställa in trafiken. Boende i området
tvingades under de senaste veckorna innan mötet att passera flera säkerhetsspärrar
med speciella tillstånd för att komma fram till sina bostäder.
100 miljoner euro, omräknat nästan 1 miljard svenska kronor, kostade
säkerhetspådraget, för att förhindra att de mäktigaste
imperialistiska ländernas ledare möter folket.
Allt detta kunde naturligtvis inte hindra att över hundratusen upprörda
människor strömmade till den nordtyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern.
Olika vänsterorienterade och antiimperialistiska krafter inbjöd till
en internationell protestdemonstration i Rostock. De flesta tv-tittarna i Sverige
har sett bilderna: Fredligt demonstrerande mötesdeltagare möttes av
polisprovokationer och rena rama krigsinsatser, vattenkanoner, kollektiv bestraffning
mot hundratusen när några enskilda grupper reagerade våldsamt
på polisen provokationer. Tyskland satte vid tiden för G8 alla normala
demokratiska lagar ur spel. Schengenavtalet gällde inte, inte den omtalade
öppenheten inom EU, inte vanliga rättsstatsprinciper. Det var bra
att även svenska demonstrationsdeltagare drabbades – på det
viset skymtade G8-terrorn också fram i vårt lands media.
Den 5 juni öppnades ett alternativt Toppmöte med mer än 100 workshops
och diskussionsfora i Rostock. Politiker, vetenskapsmän och prominenta
G8-motståndare från 22 länder i fyra kontinenter undertecknade
en protestresolution. En dag ägnades speciellt åt motståndet
mot militarism och krig. En blockad av militärflygplatsen Rostock-Lage,
där G8-ledarna skulle landa, planerades i förväg och blockaden
av tillfartsvägarna till Heiligendamm lyckades trots den största polisinsatsen
i Tysklands historia. Istället tvingades potentaterna att flygas in till
sitt möte respektive komma sjövägen under eskort av krigsfartyg.
Medierna gjorde allt för att i förväg manipulera invånarnas
ovilja att delta i ”vänsterkravaller”. 16 000 poliser och militärer
kommenderades ut med ljud- och vattenkanoner för att håller befolkningen
på avstånd från sina högsta politiker. Sjukhusen deklarerade
i förväg att de inte är rustade att ta emot massor av skadade.
Fängelset i Bützow tömdes för att kunna ta emot häktade
demonstranter.
G8 omgavs innan mötet av de stora medier med stora ord om kampen mot den
galopperande klimatkatastrofen, om solidaritet med Afrika och balans i imperialismens
globalisering.
Kommentarerna som summerar resultaten låter betydligt mera återhållsam:
Konkurrenskampen mellan de kapitalistiska centra består och skärps
ytterligare vilket innebär förödande konsekvenser för folken
i hela världen, angående klimatet har inga större framsteg nåtts,
och Afrika har lovats samma utvecklingsbistånd som också tidigare
lovats – men aldrig betalats.
BH