Vad handlar det egentligen om?

Moderna krig föregås av bedrägeri, en provokation som inte är vad den ser ut att vara. Genom Freedom of Information Act (FOIA) har man t.ex. utifrån egna tidigare hemligstämplade handlingar i USA kunnat se hur USA själva manipulerade för att Japan skulle gå i krig med dem, och därvid inleda med att anfalla Pearl Harbor. Ett anfall man exakt visste när det skulle komma, men som man självfallet inte förvarnade flottan där om eftersom planen var att maximera de egna mänskliga förlusterna för att uppnå maximal stridsvilja hos det annars fredsälskande amerikanska folket. Många menar att de 3 000 offren i Pearl Harbor var historiskt motiverade, då de svängde opinionen i Förenta Staterna så att presidenten kunde gå i krig med Tyskland. Hitler vägrade nämligen låta sig provoceras till att deklarera krig med USA, trots upprepade sänkningar av tyska fartyg. Men när Förenta Staterna och Japan kom i krig innebar detta även krig mellan Förenta Staterna och Tyskland, genom ett trepartsavtal mellan Japan, Italien och Tyskland.
Innan de tidigare hemligstämplade handlingarna släpptes var ovanstående förstås bara ”konspirationsteorier”. Om man läser på svenska Wikipedia står det under rubriken "Konspirationsteorier" om "Attacken mot Pearl Harbor" att ``Det finns viss omstridd information som säger att USA "tillät" anfallet på Pearl Harbor.'' Här ser vi att när väl 'den historiska sanningen' etablerats, då är den verkliga verkligheten 'konspirationsteorier' och 'omstridd information'.

"911"
Den 11 september 2001 skedde enligt Förenta Staternas president och många andra "ett nytt Pearl Harbor". Project for a New American Century (PNAC) formulerade behovet av ett nytt Pearl Harbor. Nu har vi vårt Pearl Harbor, skrev Bush i sin dagbok.
Det som är annorlunda den här gången är omfattningen av bevisningen för en helt annan historia än den officiella myten. Och detta redan medan de genom bedrägeriet motiverade krigen ännu pågår, "kriget mot terrorn", etc. Naturligtvis finns fler liknande terrordåd, som 7 juli 2005 (London), 11 mars 2004 (Madrid) och andra, men det är redan visat att Madrid-dådet utfördes av de egna och London-dådet behöver inte utredas, får vi veta, "eftersom vi redan vet vad som har hänt". Bedrägerierna - även framtida - är inte längre så effektiva eftersom de inte lurar så många längre. Detta är nytt. Och det är detta som gör "911" så viktigt. "911" markerar genom sin omfattning och genom omfattningen av bevisning, indicier och vittnesmål som 'sänker' den officiella sanningen till en 'verklighets-delning', mellan dem som fortsätter tro på våra ledares sagor, och dem som ifrågasätter.
Och det är inte vilka som helst som ifrågasätter. I ett rundbrev till de största svenska tidningarna och nyhetsredaktionerna som jag kallade "Bryt tystnaden" räknade jag upp några av ifrågasättarna:
Ordföranden för 9/11-kommissionen, Thomas H. Kean.
Före detta guvernören för New Jersey och vice ordföranden för 9/11-kommissionen, Lee Hamilton.
Senator Max Cleland, tidigare medlem av 9/11-kommissionen.
Senator Mark Dayton.
Kongressledamot Ron Paul.
Kongressledamot Curt Weldon.
Kongressledamot Cynthia McKinney.
"Director of the FBI", Louis Freeh.
"Assistant Secretary of Housing", Catherine Austin Fitts.
Kort sagt, allt fler insiders har fått kalla fötter. Att i detta läge upprätthålla den tidigare historien om 11 september och kriget mot terrorn är att göra sig löjlig. Allt fler svenskar förstår hur det är fatt, och internationellt är det knappast längre kontroversiellt att ifrågasätta den officiella 11 september-myten.

Blankar bort
För att förstå hur något så här stort helt har missförståtts av Sveriges samlade journalistkår måste man antagligen ha praktisk psykologisk erfarenhet av grupptänkande, självbekräftande system, etc. I DN Kultur tisdag 13 mars 2007 skrev Göran Greider om "Demokratisk härdsmälta: Medieeliten skymmer sikten." Det han visar är hur det går rundgång och återkoppling - loop - i journalistkretsar. De bekräftar varandra och de vågar inte skriva vad kompisarna inte skriver. Kort sagt, de skapar sin egen verklighet.
Genom personlig erfarenhet vet jag att intelligenta människor som kommer i kontakt med information helt på tvärs med deras världsbild vanligen helt enkelt 'blankar bort' denna såsom 'anomalier'. Ofta orsakar sådana 'anomalier' känsloreaktioner, upprördhet, etc, men glöms sedan snart bort, och påverkar inte vidare tänkande. Media har mycket 'anomalier' att hantera nuförtiden, som inte stämmer in på 'den enda vägens' marknadsfundamentalism.
Den dag man 'ger sig', och släpper in verkligheten i sin 'sanning', den dagen är det som solen tittar fram där det förut varit evigt mulet. Ett viktigt slag är vunnet. Nya tvivel kommer, det är inte annorlunda än att avprogrammera sig ur ett religiöst eller ideologiskt tankesystem som inte går ihop, men DET ÄR VÄRT DET! Det är en oerhörd mental, intellektuell befrielse att bejaka sin kritiska och självständiga tankeverksamhet, att bli en hel människa på ett sätt man inte visste var möjligt.

Leif Erlingsson