Fortsatt kaos på byggmarknaden

Kaoset på den svenska byggmarknaden fortsätter.
I Riktpunkt har vi tidigare berättat om de problem som framförallt Byggnads har med arbetskraften från de nya EU-länderna, då främst Lettland, Polen och Tjeckien. Bekymret är att företag från dessa länder räknar åt sig objekt i Sverige och genomför dessa med egen arbetskraft till för svenska arbetsmarknaden skandalöst låga arbetslöner. Problemet blir inte mindre av att arbetskraften som kommer hit tjänar mindre än hälften av vad de svenska avtalen föreskriver, och samtidigt tjänar de mer än dubbelt mot vad de tjänar på hemmaplan.
Saken blir heller inte mindre problematisk när inte ens svenska kommuner drar sig för att försöka dumpa de svenska lönerna.
Senaste exemplet är det lettiska byggföretaget L&P Baltic som fått i uppdrag av Vaxholms kommun att bygga om gamla militära byggnader till en skola. Företaget vägrar att teckna avtal med Byggnads för de 15 byggnadsarbetare som arbetar på projektet. Man betalar de lettiska arbetarna med ca 50 kr per timme .Byggnads har därför försatt arbetsplatsen i blockad, en åtgärd som är verkningslös då byggnads inte har några medlemmar på arbetsplatsen. Därför har Byggnads vänt sig till Elektrikerna med vädjan om sympatiåtgärder vilket betydde att elektrikerna stängde av strömmen till arbetsplatsen på grund av att ingen lösning skett fram till den 3 december.

Röster från ett nyliberalt lyckorike
Fallet i Vaxholm är extra intressant därför att det blivit en regeringsfråga. Lettlands utrikesminister Artis Pabriks har lagt sig i det hela och hotat med att skicka hela ärendet till EU-kommissionen då han menar att det svenska facket agerar mot EU:s grundläggande principer om fri rörlighet och fri konkurrens.
Lettlands utrikesminister vet uppenbarligen inte vad han talar om, eller så lever han i ett nyliberalt lyckorike där utsugeriet inte har några gränser.
Faktum är att EU-kommissionen redan 1996 lade fram ett dokument inför EU-parlamentet som fastslog vilka regler som gäller vid arbete av tillfällig karaktär i andra medlemsländer.
Där slås bland mycket annat fast att det är de lagar och avtal som gäller i respektive land där uppdragen utförs. Alltså är regelverket glasklart, men svårigheten är att få arbetsmarkanden att följa det. Regeln som gäller är enkel: På svensk arbetsmarknad gäller svenska lagar och avtal.

Det är en sak om någon egnahemmare lejer in en polsk snickare för 50 kr i timmen för att byta fyra köksskåp, men något helt annat och synnerligen allvarligare om en svensk kommun går in och beställer hela objekt på detta kriminella och synnerligen oseriösa sätt. Det ska bli intressant att följa Vaxholmsfallet just därför att Lettlands regering på ett närmast vansinnigt sätt kastat sig in i debatten. Men rättsläget är så entydigt att svenska regeringen tvingades att försvara den fackliga avtalsrätten och därmed Byggnads ställningstagande.
Detta måste också bli en varningssignal för alla inte minst inom näringslivet som jämt och ständigt tjatar om vikten av fri konkurrens, det måste väl rimligen betyda att man då även menar under lika och rättvisa förhållanden. I annat fall får man prata ur skägget och öppet deklarera att man avser att slå sönder den svenska arbetsmarknaden och att man även har för avsikt att försätta de svenska byggföretagen i konkurs.

Hot från EU:s Tjänstedirektiv
Inför valet till EU-parlamentet talades det mycket om det sk Tjänstedirektivet som just nu diskuteras inom EU-kommissionen. Efter valet av EU-parlament har det i princip blivit totalt tyst om detta förslag till nya regler för Unionens arbetsmarknad. I Riktpunkt varnade vi för det direktivet och påtalade även den svenska regeringens märkliga handlande i samband med arbetet med direktivet, eller snarare brist på handling.
Alla landets progressiva krafter måste på ett betydligt skarpare sätt än hittills bevaka behandlingen av detta dokument. Skulle Tjänstedirektivet i nuvarande skrivning bli regel för den europeiska arbetsmarknaden, ja då betyder det obetingat slutet för en avtalsreglerad arbetsmarknad inte bara i Sverige utan i hela Europa.
Tjänstedirektivet, som enligt nuvarande planer skall börja gälla från och med 2012, slår nämligen fast att vid tillfälliga arbeten i annat land så är det företagets avtal som gäller i hemlandet som även ska gälla vid arbeten i andra länder. Då innebär det i sin tur att det är fritt fram för slovakiska murare att arbeta i Sverige för 8 kr timmen, något som har skett i bl a Luleå.

Vaxholm står för ekonomisk brottslighet
Vi kan alltså konstatera att nuvarande regelverk inte tillåter t ex lettiska företag att verka i Sverige med mindre än att man följer den svenska arbetsmarknadens lagar och avtal. Det är alltså ingenting annat än ekonomisk brottslighet som man nu ägnar sig åt i bl a Vaxholm. Normalt skulle naturligtvis samhällets juridiska organ se till att denna verksamhet omedelbart beivrades, men så sker alltså inte av någon anledning. I stället verkar det som att hela det etablerade samhället överlämnat hela frågan till Byggnadsarbetareförbundet som snart inte har annat att göra än att leta upp dessa gangstrar som opererar lite överallt. Och inte nog med det Jämställdhetsombudsmannen har anmält Byggnads i Skåne till Diskrimineringsombudsmannen för att man enligt Jämo diskriminerar utländsk arbetskraft. Ja det händer ibland att man inte vet om man skall skratta eller gråta.

Ingen nedvärdering av andra länders arbetare
När man nu summerar den uppkomna situationen på arbetsmarknaden och då speciellt alla problem som har uppstått i samband med att oseriösa företag kommer till Sverige och uppenbarligen inte har för avsikt att följa den svenska arbetsmarknadens lagar och avtal så kan vi för det första konstatera att Byggnads som organisation aldrig har fällt ett ont eller nedvärderande ord om den arbetskraft som så brutalt låter sig utnyttjas. Tyvärr har det nästan alltid varit stora problem att överhuvudtaget komma till tals med dessa. Emellertid har nu Byggnads tagit fram en informationsskrift på polska, lettiska och slovakiska där vi förklarar vilka löner och andra avtal som gäller på den svenska arbetsmarknaden, trots detta fortsätter man att arbeta.
Man måste någon gång ställa sig frågan vad det är för arbetskraft som medvetet går in och dumpar lönerna samt att man frivilligt avstår en betydligt högre lön.
Vidare måste vi någon gång fråga oss vad LO:s totala tystnad i dessa sammanhang kan bero på. När Byggnads väl har träffat ett avtal med dessa gangsterföretag vilket alltid sker men det kan ta väldigt lång tid så finns det ingen kontroll på att dessa pengar verkligen betalas ut till de anställda. Om detta vet vi inget, kan bara hoppas.
LO skulle kunna spela en positiv roll i sammanhanget, men väljer att inte säga flaska. Vad kan det bero på? Orsaken kan väl knappast vara att LO-ledningen är så upptagen med att skriva någon meningslös rapport som ingen kommer att läsa.
Lars Lundberg

Vaxholm – moderat fäste
Vaxholm är en kulturell skärgårdsstad, en småstadsidyll och en av de mest attraktiva förorterna till Stockholm. Idag har Vaxholm 9 600 invånare.
I kommunfullmäktige sitter 31 ledamöter. Staden styrs av en borgerlig koalition bestående av moderaterna (10 mandat), folkpartiet (5 mandat), centerpartiet (2 mandat) samt kristdemokraterna (2 mandat). Kommunalrådet är moderat.