Vi har läst om fångtortyren i Afghanistan och i Irak och förfasat
oss. Bushadministrationen har haft svårt att tillbakavisa dessa anklagelser.
Dom har med andra ord fått på nöten.
Men när UNICEF för en tid sedan kom ut med en rapport om att barn,
även mycket små barn, hålls som fångar av USA i speciella
fångläger och att de bevisligen torteras är det märkvärdigt
tyst. Undantaget är Aftonbladet med en artikel den 5 juli.
Det finns inga smaskiga bilder av dessa barn, bara vittnesmål. Det kanske
inte är intressant att förmedla kunskaper utan bilder?
Visserligen finns mig veterligt ett par fotografier och en video där en
ung pojke våldtas av en soldat, ett fotografi där en tolvårig
naken flicka piskas av soldater. Men dessa videos och fotografier hålls
av Bushadministrationen och släpps inte ut till pressen enligt den amerikanske
journalisten Seymour Hersh, som dock har sett dem.
UNICEF rapporterar även att de förbjuds att besöka fängelserna
där dessa barn hålls, av säkerhetsskäl!
En frigiven fånge från Abu-Ghraib säger att hemska saker händer
med barnen vars föräldrar sitter i amerikansk fångenskap. Mer
ville han inte säga. Han var rädd.
En amerikansk soldat som tjänstgjort i Abu- Ghraib har dock för en
tysk journalist bekräftat att det stämmer att irakiska barn utsätts
för systematisk tortyr för att få föräldrarna att
tala. Denne före detta soldat var belagd med munkavle men valde att tala.
Tysk TV har haft ett mycket informativt program om de drabbade barnen. Den som
är intresserad kan gå in på sidan Sadly No July 07 2004. Där
finns en länk till det tyska reportaget.
Vidare finns information att hämta på internetsidan Democratic Underground,
The New Yorker samt www.ommp.org.
Vår regering är informerad om detta. En regering som säger sig
värna om folkrätten, en regering som säger att den bejakar de
demokratiska principerna – men den tiger still. Inte ett ord, inte en
handling av fördömande! I stället har denne regering valt att
förse världserövrarna med vapen så att de obehindrat ska
kunna fortsätta med sitt erövringståg, sina mord och våldtäkter.
Det är Iraks barn som betalar oljemagnaternas limousiner. Det är Iraks
barn som betalar USAs relativt låga bensinpriser.
500 000 barn dog som följd av de sanktioner västvärlden ålade
Irak. Efter att USA har använt vapen laddade med radioaktivt avfall under
Gulfkriget drabbas ett stort antal barn av cancer, ett uppseendeväckande
stort antal barn föds med grava missbildningar.
Är det priset för en demokrati som vi för övrigt inte sett
skymten av i Irak? En demokrati som inte existerar i verkligheten ens på
andra sidan av det stora havet. Ty för att kallas demokrati ska man ha
en folkvald president. Men det är kanske det här som är demokratins
principer. Jag kanske har missförstått? I demokratins namn kan man
begå folkmord, man kan tortera och mörda, barn det sker under ”demokratisk”
flagg! Men medan jag häcklar och svenska staten skeppar vapen till krigförande
nationer sitter över hundra barn i amerikansk fångenskap och gråter
av smärta och rädsla och frågar: Vad har vi gjort ?
Astrid Boman
Boden
PS. Idag – 23 augusti - har radionyheterna tagit upp detta tema. Det
är inte min förtjänst. Men jag tror att det kan ha en viss betydelse
att låta krigsförbrytelser av det här slaget komma allmänheten
till kännedom. Krigsförbrytarna ska veta att deras brott når
världens ögon.
Lite nytta har jag gjort Att Jack Daltons artikel når ut i Sverige är
min förtjänst. Sedan har jag gjort stora utskick till amerikanska
tidningar. Jag tror inte att det kommer i tryck men jag tvingar ett antal journalister
att läsa informationen.