De senaste avtalsrörelserna som genomdrivits på svensk arbetsmarknad
har till stor del handlat om kollektivavtalets vara eller icke vara. Från
arbetsköparsidan har man framställt kollektivavtalet som ett hinder
för företagandet att växa och därmed öka samhällets
välfärd. Man har hävdat att man anser fackföreningarna vara
en tredje part på arbetsmarknaden och som ett hinder. Man har med emfas
hävdat att avtal och andra anställningsvillkor skall göras upp
direkt mellan företag och anställda. Fackföreningsrörelsen
har lyckats stå emot dessa attacker på arbetsmarknadens själva
grundbult. Alla inom LO-kollektivet inser att alternativet till ett fungerande
kollektivavtal är ett fullständigt kaos med arbetsköparens oinskränkta
makt som direkt följd.
Allt hade alltså kunnat vara frid och fröjd, men så är
det alltså inte. Så fort arbetarklassen lyckats avvärja ett
hot så kommer det genast ett annat. Den här gången handlar
det om det sk tjänstedirektivet som EU presenterat. Ett förslag som
presenterats i lönndom och som i en hast om det genomförs kommer att
slå sönder hela den Europeiska arbetsmarknaden och därmed förvandlas
till ett paradis för Europas alla arbetsköpare.
Vad innebär då förslaget till det s k Tjänstedirektivet?
För att förstå det måste man först veta att nuvarande
regler inom EU innebär att när arbetskraft från ett EU-land
arbetar i ett annat EU-land så gäller de lagar och avtal där
arbetet utförs. Det innebär att om en polsk byggnadsarbetare tar ett
arbete i Sverige så är det Byggnads avtal som gäller.
Detta skall inte förväxlas med den rent kriminella verksamhet som
finns framför allt i Skåne där byggföretag tar hit polsk
arbetskraft, utrustar dem med F-skattsedel och förvandlar dem därmed
till egna företag och betalar sedan dem med en timlön på 25
kronor.
Nu har EU kommissionen lagt ett förslag till direktiv som ska reglera handeln
med tjänster, ett s k tjänstedirektiv. Med detta direktiv så
vänder man på alla de principer som hittills gällt den europeiska
arbetsmarknaden. Man föreslår att det vid tillfällig etablering
av tjänsteverksamhet i ett annat land är det ursprungslandets löner
och arbetsvillkor som ska gälla. Dessutom anger man inte vad som menas
med tillfällig etablering är det en vecka eller 15 år?
Tjänstedirektivet skulle för bl a byggbranschen, där alla objekt
är tillfälliga, betyda rena katastrofen. Det skulle i klartext kunna
betyda att exempelvis byggföretaget NCC etablerar ett dotterföretag
i Litauen, räknar åt sig ett större objekt i Sverige, som bygget
av citytunneln i Malmö eller Bottniabanan. Man kan lägga ett lågt
anbud och driva projektet enligt Litauens lagar och avtal. Det innebär
att Svenska Byggnadsarbetareförbundet inte har förhandlingsrätt
samt att de arbetsmarknadslagar som normalt gäller är satta ur spel.
Man skall komma ihåg att nuvarande kollektivavtal inte bara gäller
lönens storlek, där regleras semesterfrågor, arbetarskydd, fackliga
förtroendemäns ställning osv. Allt detta vill nu EU-kommissionen
genom sitt förslag till Tjänstedirektiv sätta stopp för.
Ett annat fullt realistiskt skräckscenario är att vi på den
svenska arbetsmarknaden skulle arbeta under brittiska lagar och avtal, där
praktiskt taget ingenting ändrats sedan järnladyn Thatchers dagar.
Den svenska socialdemokratiska regeringen som ofta och gärna vill utmåla
sig själv som en arbetarregering har på denna fråga i vanlig
ordning uppträtt mycket veligt, eller, för att nämna saker och
ting vid dess rätta namn, så har Sveriges socialdemokratiska regering
uppträtt på ett mycket svinaktigt sätt. Regeringen har INTE
tagit avstånd från förslaget. Regeringen har INTE försökt
att stoppa förslaget. Regeringens linje är i stället att försöka
förhandla fram någon form av undantagsregler gällande Sverige.
Vart tog allt pladder om europeisk solidaritet vägen?
Är det enligt svensk socialdemokrati helt okey att den danska arbetsmarknaden
slås i spillror? Vid toppmötet i Bryssel under vecka 13, där
förslaget behandlades och där Sveriges regering var närvarande,
beslutade mötet att arbetet med tjänstedirektivet ska gå vidare
enligt ursprunglig tidtabell. Dessutom beslutades att frågan om tjänstedirektivet
skall fortsättningsvis behandlas som en högt prioriterad fråga.
Förslaget till tjänstedirektiv är naturligtvis något som
mycket starkt oroar den svenska fackföreningsrörelsen då man
helt klart insett förslagets hela innebörd, men och det är viktigt
att komma ihåg LO:s mycket starka band till socialdemokratin skapar i
den här frågan liksom i så många andra stora problem.
Från LO har man därför dragit den något bisarra slutsatsen
att bästa sättet att bekämpa förslaget till tjänstedirektivet
är att de svenska väljarna röstar på socialdemokraterna
i valet till EU-parlamentet den 13 juni. Det var ju ett rent löjeväckande
argument då EU-parlamentet är ett låtsasparlament som i bästa
fall kan beskrivas som ett gigantiskt remissorgan, annars verkar parlamentets
huvudsakliga uppgift vara att förvandla nationella politiker som befinner
sig på karriärens retur till miljonärer.
Den som den 13 juni inte deltog i valet av EU-parlamentet visade genom sitt
handlande att man inte vill vara med och ge legitimitet åt detta apspel.
Lars Lundberg