Det är mitten av augusti, TV-nyheterna visar massdemonstrationer i östra Tyskland. Hundratusen människor protesterar mot regeringens drastiska sociala nedskärningsprogram och den massiva arbetslösheten. 15 000 demonstranter i Magdeburg, 10 000 i Berlin, 10 000 i Leipzig – de blir fler från vecka till vecka. ”Måndagsdemonstrationerna” har kommit igång och lovar en het höst.
”Agenda 2010” – alltså ”Dagordning 2010” heter ett program för massiva sociala nedskärningar som den socialdemokratiska Schröder-regeringen tillsammans med näringslivet förra året släppte för att leva upp till EU-direktiven om minskat budgettunderskott. Vad denna dagordning innebär, har i början av augusti med den s k Hartz-IV-lagen fyllts med ett tydligt innehåll. Lagen har fått sitt namn efter Volkswagen-VD Peter Hartz, som förde taktpinnen när lagen formulerades. Den innebär enligt DKP-tidningen ”Unsere Zeit”att de sociala klyftorna i Tyskland kommer att bli avgrundsdjupa med början av nästa år. Den nya lagen kommer att sparka ytterligare två miljoner människor ner i fattigdom, med berörda familjer kommer ca 4 miljoner att drabbas. Välgörenhetsorganisationer bedömer att antalet fattiga barn kommer att öka dramatiskt.
Samtidigt skjuter det statliga toppskiktets inkomster i höjden med ca
4 miljarder euro, omkring 3,7 miljarder kronor genom att marginalskatten sänks
med 3 procent till 42 procent. På detta sätt kan en person med en
miljon inkomst spara 31 000 euro i skatt om året. Arbetslösa däremot
förlorar A-kassan efter ett år och har därefter bara rätt
till socialhjälp, vilket konkret betyder att han eller hon måste
klara sig med 4 140 euro (ca. 38 100 kr) om året! Socialbidragets normalstorlek
blir 345 euro per månad. Spiralen neråt mot armodsstrecket kommer
att få rasande fart. (En euro är lika med ca 9 kronor.)
Arbetare, ingenjörer, anställda inom IT-branschen – folk som
idag har goda inkomster, kan efter ett års arbetslöshet tillsammans
med sin familj återfinnas bland de fattiga och marginaliserade. Drömmen
om villan eller bostadsrätten kan snabbt förvandlas till en mardröm
när man inte längre kan betala. Staten kan i bästa fall betala
räntan, men inte amorteringen, vilket betyder att många måste
sälja.
För att ha rätt till den s k arbetslöshetspengen-2, alltså
socialbidrag, måste man först ha gjort sig av med sitt sparkonto,
sparkontrakt, smycken, ärvda föremål av värde, bil, frimärkes-
eller myntsamlingar …kort sagt allt som man under livets gång har
arbetat och sparat ihop. Först när alla tillgångar är förbrukade
ner till en s k skongräns, 200 euro per levnadsår, kommer man ifråga
för denna arbetslöshetspengen-2.
Även liv- och pensionsförsäkringar måste säljas, om
deras värde överstiger ”skongränsen” eller maximalt
13 000 euro, skriver UZ.
Under många år har staten minskat pensionerna och i stället
hänvisat människorna till privata pensionsförsäkringar.
Nu tar staten också dessa sparade medel ifrån dem.
Goda tider för miljardärer
Den socialrekationära regeringen tar från de små människorna
för att den inte vågar sig på de rikas miljardförmögenheter.
Under Tysklands krisår 2003 har den privata penningförmögenheten
stigit med nästan 200 miljarder euro, rapporterade Bundesbank i juni 2004.
Det är en ökning med över 5 procent, till astronomiska 3 922
miljarder euro. Investmentbolaget MerillLynch berättade i sin senaste rapport
om världens rikedomar att det finns 756 000 euro-miljardärer i Tyskland
som tillsammans äger 2 913 miljarder US-dollar (endast penningförmögenheter
som aktier, värdepapper och kontanter). Med andra ord: Knappt en procent
av befolkningen äger nästan 70 procent av landets totala penningförmögenhet.
Men denna grupp ska inte spara, utan får ytterligare gåvor!
UZ har räknat ut att staten skulle kunna förbättra sin budget
med mer än 25 miljarder euro om regeringen införde en förmögenhetsbeskattning
på en enda ynken procent. En sådan skatt skulle beröva de rika
endast en bråkdel av sin årliga förmögenhetstillväxt
– men åtgärden är otänkbar för den socialdemokratiska
regeringen.
Istället krymper man rätten till A-kassan till socialbidragsnivå
– efter 12 månaders arbetslöshet för personer upp till
55 år, efter 18 månader för de som är äldre. Detta
kommer att direkt drabba 2,25 miljoner människor, eller 4 miljoner när
man räknar även deras familjer.
Utöver de 345 euro socialbidrag per månad får den arbetslöse
207 euro per barn upp till 14 år, och 276 euro för barn mellan 14
och 18 år. Behovsprövat hyresstöd kan beviljas, men reglerna
Varierar godtyckligt från kommun till kommun.
En miljon förlorar a--kassan
”Reformen” kommer att slå hårt mot ca 75 procent av
alla som hittills uppburit A-kassa. 27 procent – över en miljon människor
- kommer från och med januari 2005 att förlora allt offentligt stöd.
48 procent får mindre än i dag. 9 procent kommer att få samma
belopp som nu och 16 procent kommer att få något mer.
”Det finns ingen rätt till lathet”, förklarade regeringschef
Schröder.
År 2003 betalade staten 17,6 miljarder euro för 2,2 miljoner arbetslösa. Arbetslösheten har sedan dess stigit kraftigt och ligger nu kring 3 miljoner, men för 2005 budgetar regeringen endast 13 miljarder euro, en sänkning med ca 25 procent. Rent statistiskt kommer arbetslösheten naturligtvis att sjuka drastiskt from 2005 –eftersom socialhjälpsmottagare inte finns med i arbetslöshetsstatistik!
EU-signaler står på högerkurs
Inbäddat är detta ”reformpaket” i EU:s högerpolitik.
Tysken Verheugen övertog i den nya kommissionen den tyngsta posten –
ekonomi och handel.
Just nu är det Tyskland som har sin Hartz-lagstiftning. Men tanken om en
sammanslagning av A-kassa och socialbidrag har också i Sverige och andra
länder redan dukt upp i diskussionen.
I Tyskland ökar protesterna
”Måndagsdemonstrationer” är ett begrepp i Tyskland som
präglades i samband med manifestationer 1989 mot DDR:s regering, under
den sedan dess ofta citerade parollen ”Vi är folket!” Borgerliga
media och politiker har på grund av deras ofta antisocialistiska tendens
gärna hyllat dem som uttryck för stark demokrati.
Nu har en ny våg av Måndagsdemonstrationer startat i Magdeburg –
denna gång i protest mot de odemokratiska nedskärningarna. ”Vi
är folket – bort med Hartz IV” stod det på plakaten.
Den första demonstrationen samlade 600 deltagare, andra gången var
det redan 10 000 och vid den tredje manifestationen veckan därpå
var det ännu fler. I östra Tyskland, där arbetslösheten
i genomsnitt ligger kring 25 procent, på många orter tom vid 40
procent, förväntas en het höst.
Medan arbetslösa organiserar manifestationer framför arbetsförmedlingarna,
deklarerar inrikesminister Clement att protesterna är ”outhärdliga”,
påstår att arbetslöshet är en följd av kommunismen.
Borta är hyllningen för demokratin.
Regeringens ”reformer” har ökat spänningarna inom traditionellt
socialdemokratiska kretsar. Oskar Lafontaine, Schröders tidigare partibroder
som under de senaste åren hade dragit sig tillbaka från politiken,
tog till orda : ”Det går inte längre med Schröder”,
sade han, denna politik har berövat socialdemokratin sin själ och
folket vänder sig bort. Protesterna ökan inom den fackliga rörelsen.
För att fånga upp dem hat Metallfackets ordförande i ett protestbrev
mot Agenda 2010 talat om en djup klyfta som öppnats med denna politik.
Metalls medlemmar ska nu samla in namnunderskrifter för en folkomröstning
mot detta sparprogram. Men UZ talar om en halvhjärtad aktion.
T. ex. har Metalls ledning samtidigt gått med på Siemens krav på
återgång till 40-timmars veckan – från 37,5 timmar –
utan löneökning. Så särskilt stort stöd har de tyska
arbetarna inte heller i sitt fack. Såsom LO i Sverige lyssnar ledningen
alldeles för mycket när regeringen betonar, starkt understött
av näringslivet, att det inte finns något alternativ till ”Agenda
2010” – och åberopar EU.
Det som är Agenda i Tyskland idag ska bli Dagordning i hela EU om näringslivet
får bestämma. Att förhindra en sådan dagordning är
en gemensam uppgift för de arbetande – i Tyskland liksom i Sverige
och andra länder både inom och utanför EU.
Fler fakta
- 1992 till 2003 steg de tyska aktiebolagens nettovinster med 90 procent, enligt
Wirtschaftsinfo isw 36/2004.
- ”De tyska storbolagens vinster kommer i år att stiga drastiskt.
Om analytikerna får rätt kan de 30 bolagen som sammanfattas i tyska
aktieindex vid årsskiftet 2004 skriva en vinst på mäktiga 47
procent i sina böcker.”
Högborgerliga ”Welt am Sonntag” 8.2.2004
- ”Det handlar om att skapa en bred korridor där 40-timmars-arbetsveckan
kanske ligger i mitten, men där också 30 och 50 timmar är möjliga.”
Näringslivsresdidenten Klaus Zimmermann
- ”Avgörande är hur flexibel jag kan använda mitt folk.”
– enligt ”marknadens” behov.
Opel-personalchef Norbert Küpper
Barbara Hagel