Salem - de stora partiernas svek i kampen mot nazisterna

Antinazister och andra demokratiska krafter samlades lördagen den 6 december i Rönninge utanför Stockholm för att protestera mot den naziparad som högerextremister av olika tappning brukar genomföra där. Paradens motiv är att manifestera mot det dom kallar den mångkulturella politiken som påstås ha orsakat en ung mans död. Mannen hade viss anknytning till de högerextrema och främlingsfientliga krafterna och man försöker genom att utnyttja den unge mannens död vinna anhängare för sin folkfientliga och antidemokratiska politik.
Antinazisternas manifestation förlöpte lugnt, men efter demonstrationen utbröt bråk mellan ungdom och polisen som hade mobiliserat 550 man för att hålla de två demonstrationerna isär. Vi fick återigen se de stora rubrikerna och tv-inslagen med antirasister, vänsterfolk i slagsmål med polisen.
Det är beklagligt att en i övrigt bra manifestation skall behöva sluta med dessa rubriker, men kanske inte så konstigt därför att det är väl också ett uttryck för vad de ekonomiska och politiska makthavarna vill ha sköt dig själv och skit i andra, ställ in dig i ledet, protestera inte en filosofi som har börjat prägla vårt samhälle i samband med den nedskärningspolitik och privatiseringsvåg som följer i EU:s nyliberala spår.

Vi kan konstatera att som vid de flesta vänstermanifestationer så uppträdde polisen klantigt och många gånger lagvidrigt. Att man på det viset lyckas reta upp och förödmjuka ungdomarna till att ”ge igen” är inte så svårt att förstå.
I Salem, vid ankomsten till Rönninge station, visiterades alla och fick lämna ifrån sig inte bara stålkulor, knogjärn och batonger som våra enögda medier har beskrivit, utan även de pinnar som man brukar ha banderoller och plakat på. Tog man inte av tyget beslagtogs även banderollerna eller flaggorna. Jag kan förstå att människorna kände sig som att gå till duschen med paraply. Vitsen med en demonstration är oftast att uttrycka en synpunkt som man framför t.ex. via banderoller, och man kan undra vad som skulle skrivits om polisen förbjöd SAP i Stockholm att ha flaggstänger och banderollpinnar på sin 1:a majdemonstration. Några beslagsprotokoll eller andra formaliteter vidtogs inte, utan allt buntades ihop för bortforsling, kanske som ved i någon sommarstuga.
Några motsvarande åtgärder vidtogs inte mot deltagarna i naziparaden, utan dom fick fritt vandra omkring med sköldar och knölpåkar.
Därför kan lagligheten i delar av polisens agerande betvivlas.
Det är inte så svårt att förstå ungdomarnas frustration, och det var inte särskilt många som bjöd polisen aktivt motstånd. De flesta gjorde det i form av civil olydnad, passivt, satte sig ner och flyttade sig inte, eller liknande åtgärder. Vi har sett det vid många tillfällen i Malmö, Göteborg, Stockholm, Växsjö och ute runt om i vår värld.
Det är bra att ungdomen engagerar sig mot alla de orättvisor som präglar världen och Sverige. Frustrationen har naturligtvis en reell grund i verkligheten, nämligen den som kommer av marginaliseringen, brist på inflytande och det stora gapet mellan politikernas tal och handling. Det räcker inte med muntliga fördömanden, dom har vi hört till leda. Och det är faktiskt ganska cyniskt när socialdemokraterna uppmanar sina medlemmar att inte delta i manifestationen och efterhand uttala sig som socialdemokraternas partisekreterare Lars Stjernkvist till Expo: ”Det som skrämmer mig mest är att nazister, även väldigt extrema nazister har kontakter med högerextrema grupper som blivit invalda i kommuner och det vill inte folk tro. Det är två saker som slår mig. Det är att nazisterna utgör ett stort hot och att de är så pass organiserade. Sedan tycker jag som antirasist att det är tråkigt att det finns en del antirasister som tror att man kan möta våld med våld.”
Från kristdemokraternas Alf Svensson kan vi läsa att han säger till Expo: ”Jag tycker att detta är genant och tragiskt för en demokrati som vår att vi inte lyckas vaccinera oss mot en sån här människofientlig inställning.”
Det finns liknande från många andra håll av de etablerade politikerna, bl.a. från kommunfullmäktige i Salem som alla riksdagspartierna utom vänsterpartiet ställde upp på.
Ung vänster i Stockholm delar tydligen inte vänsterpartiet i Salems uppfattning utan beslöt också att inte delta i manifestationen. Dom borde sluta hyckla.
Varför var dom inte där och hjälpte antinazisterna och Salemborna att visa sin avsky för nazismen? Hade där varit 15 000 – 20 000 antinazister istället för dom 1 500 – 2 000 som nu var där så hade ganska snabbt utrymmet för naziparader varit förbi och samtidigt skulle man givit de frustrerade ungdomarna ett föredöme att det går att stoppa nazisternas parad utan bråk med polisen.

Riktpunkt får i ett annat nummer återkomma om orsakerna till att högerextremismen återigen börjar bli synlig.
Jan Jönsson