I dag blir det en blandning om statens svek mot statens egna pensionärer och folkpensionärerna, statsminister Perssons förhoppning om ökad demokrati på samhällslivets olika områden som inte delas av alla socialdemokrater och Vänsterpartiets nya metod för värvning av medlemmar i Bohuslän.
Ny statlig orättvisa
Den 1 januari 2002 höjdes pensionerna, så att värdet av pensionerna
säkras. Ja, så heter det, men som jag skrev i förra Riktpunkt,
så stämmer inte detta. I år inträffade också något
nytt, en ny princip. Pensionerna höjs med olika procenttal. Statspensioner
och folkpensioner höjs med 2,71 procent och ATP-pensioner höjs med
3,28 procent. Den lägre höjningen motsvarar levnadskostnadsindex och
den högre följer löneökningsindex, i båda fallen under
perioden 1 nov. 2000 till 1 nov. 2001. De som drabbas av denna skillnad
är statspensionärer och de som har enbart eller i huvudsak folkpension.
Många statsanställda var för gamla för ATP och kvinnorna
är ofta de som bara har folkpension. Ja, så straffar man statens
egna trotjänare och flertalet bland de äldre kvinnorna. Själv
har jag 41 år som statsanställd och min hustru har bara folkpension.
Liksom vi torde det vara väldigt många som drabbas. Så har
det blivit i vårt land Du som har lite skall ha ännu mindre
Vänsterpartiet värvar medlemmar
Det är ett välkänt faktum att alla politiska partier har svårt
att behålla och få nya medlemmar. Men Vänsterpartiet i Bohuslän
har funnit en ny metod att lösa problemet. Om man inte ställer några
som helst krav på att en person skall vara överens med partiets program
och stadgar så blir det lättare tycks vara den nya linjen.
Vid ett flertal tillfällen under senaste tiden har partiet haft en annons
i lokalpressen med rubriken: VI BEHÖVER DIG. Det är ju uppriktigt
och bekräftar vad som är väl känt, att partiet har problem
med att behålla medlemmarna. Många lämnar bl.a. sina politiska
uppdrag.
I annonser säger man att den som är intresserad blir medlem om man
ringer ett telefonnummer i Uddevalla eller mailar till vansterpartiet@bohuslan.se.
Men nog tycker jag att man borde ta reda på om vederbörande är
överens med vad partiet företräder idag, innan man kan bli medlem.
Men då politiken är lite hur som helst så tycks det inte spela
någon roll. I Vänsterpartiet är ni välkomna bara
ring eller maila.
RIKSBYGGEN och demokratin
Jag vågar påstå att RIKSBYGGEN centralt leds av socialdemokrater.
(Att jag skriver RIKSBYGGEN med stora bokstäver ibland beror på att
så skriver de alltid själv när de ser organisationen centralt).
Att organisationen leds av socialdemokrater torde inte förnekas av partiet.
Vid s-partiets kongress för ett par år sedan höll statsminister
Persson sitt stora s k demokratital. Något stort skulle ske
i Sverige. Demokratin skulle förbättras på samhällets alla
områden. Persson uttryckte särskild stor glädje över att
bl.a. fackföreningsrörelsen sade sig vara överens om detta och
skulle själv ta itu med frågan inom rörelsen.
Den stora s k Demokratiutredningen tillsattes som nu varit ute på
remiss till kommuner, politiska partier och andra tänkbara organisationer.
I kommunerna tillsattes särskilda demokratiutredningar, bl.a. i Uddevalla,
fast om den har det varit totalt tyst sedan dess.
I min enfald trodde jag att dessa strävanden för ökad demokrati
också gällde RIKSBYGGEN som kooperativ rörelse. I RIKSBYGGENS
stadgar föreskrivs att huvudorganisationen skall utse 1 ordinarie ledamot
och 1 suppleant i lokalföreningarnas styrelser. Att ändra på
detta skall föreningens medlemmar på två stämmor varav
en med 2/3 majoritet besluta om och huvudorganisationen i Stockholm skall godkänna
beslutet.
Så jag lämnade in en motion med innebörden att medlemmarna själva
på stämman skall välja samtliga ledamöter i styrelsen.
Motionen bifölls av medlemmarna. Inför stämma nr 2 meddelande
distriktskontoret att RIKSBYGGEN i Stockholm inte skulle godkänna samma
beslut som på stämma 1. Jag tog då tillbaka motionen.
Brev till RIKSBYGGEN
Jag skrev då ett brev till Vd och styrelseordförande i RIKSBYGGEN,
Stockholm, och begärde svar på frågan om de skulle godkänna
ett beslut enligt motionen. Svaret var att man inte skulle godkänna ett
sådant beslut. Då måste föreningen först utträda
ur RIKSBYGGEN.
Inför en ny bostadsrättslag 1995 föreslog Justitiedepartementet
i sitt yttrande: Att en bestämmelse skulle införas i lagen,
som förbjöd lokala bostadsrättsföreningar att i sina stadgar
ha en bestämmelse, att huvudorganisationen har rätt utse ledamöter
i den lokala föreningens styrelse. Men i lagen infördes ingen
sådan bestämmelse. Det är inte svårt att förstå
att påtryckningar förekom. Så Persson har inte medlemmarna
med sig. Kanske anser de att det inte är så allvarligt menat med
allt tal om ökad demokrati.
Jag har också tillskrivit demokratiminister Britta Lejon. Hennes företrädare
i Justitiedepartementet var ju den som krävde nämnda lag. Men Lejon
har inte ens svarat på brevet. Eftersom det bl.a. kunde krävas en
lagändring för att demokratisera RISKBYGGENS stadgar tillskrevs också
riksdagens politiska partier. Endast Moderaterna har svarat. Så ökad
demokrati sitter trångt i vårt demokratiska Sverige.
Olof Nilsson
olof.nilsson@skp.se