Det jämlika rättssamhället!

Jämlikhet och solidaritet inom ramen för rättssamhället - vilket hyckleri när man ser på klassamhällets fördelningspolitik från de fattiga till de rika. Rättsrötan lyfts till ytan genom två av tusentals dignitärers pension, Percy Barneviks och Göran Lindahls 1,5 miljarder i engångsbelopp från ABB. Därtill kommer pensionerna från de andra företagens styrelser och den allmänna statliga pensionen om ca 20 000 kronor i månaden. Det här skall stättas i relation till den fjärdedel av Sveriges s k fattigpensionärer som har under 5.000 kronor per månad.
Dignitärerna försvarar sina feta gager i första hand med vilka stora uppoffringar och försakelser de gjort för Sverige. Fråga först de 100 000 tals svenskar som mist sina arbeten genom åren tack vare dessa herrars solidaritet. De fortsätter sitt försvar med att framhålla ingångna avtal om pensioner optioner, bonus, fallskärmar och avgångsvederlag som en härlig sammanblandning. Medvetet förtiger de sina årslöner i miljonbelopp under den aktiva tiden.
De människor som med verkligen stora uppoffringar och försakelser byggt upp den till viktiga delar raserade svenska välfärden har också ingått avtal som skall trygga deras ålderdom. Avtalen jag närmast tänker på är full kompensation för inflationen och den årliga indexuppräkningen av basbeloppet. Men det avtalet är inte ens pappret värt det är skrivet på och ska ersättas med ca 200 kr i månaden i skattereduktion. Det här kan endast betecknas som ett hån .
Till socialstyrelsen har inkommit ett 80- tal anmälningar av mer eller mindre vanvård av gamlingar och funktionshindrade, mörkertalet lär vara betydligt högre. Kostnaderna för vård och omsorg för vanliga pensionärer, mediciner, läkarvård och tandvård har i många fall överskridit de fattigas betalningsförmåga. Den dagliga omsorgen i institutionsvården försämras i första hand av kommunernas dåliga ekonomi och förutom att det går utöver patienterna så får personalen sitta emellan såväl psykiskt som fysiskt.
Förutom dignitärernas asgampolitik i näringslivet så finns det samma typ av asgamar i den offentliga sektorn. Se som exempel det moderata borgarrådet i Stockholm Carl Cederschiöld som nu avgår med en kommunal pension om 175 000 per månad. Han avser fortsätta med andra högavlönade arvoderade sysselsättningar.
Vården, skolan och omsorgen, honnörsorden i förra och i det kommande valet, kan sammanfattas med ett enda ord: PRIVATISERING.
Hur skall de vanliga pensionärerna och i synnerhet fattigpensionärerna kunna räkna med adekvat vård och omsorg när våra gemensamma pengar ska bidra till vinstökningar i de privata bolagen?
Bror Wennström
bror.wennstrom@skp.se