Svårt att hitta rätt ekonomisk lösning

Under mer än tio år har astrologerna i Sverige som kallas för ekonomer haft för vana att upptäcka nya, spännande lösningar för Sveriges ekonomiska åkommor. Det ena magiska receptet efter det andra har presenterats, bara för att falla i glömska då det blev ersatt av ännu ett annat. Sällan har astrologerna berättat om effekterna av de lösningar som har tillämpats.
En i raden var skattereformen 1990. Att sänka skatten på inkomst av tjänst och maximera skatten på inkomst av kapital till 30 procent skulle få svenskarna att arbeta hårdare och producera mer, enligt mästerastrologen Bo Södersten. Resultatet blev att statsfinanserna urholkades dramatiskt.
Ungefär samtidigt sänktes arbetsgivaravgifterna, därför att astrologerna sa att detta skulle få företag att anställa fler folk. Resultatet uteblev.
Bland de ekonomiska lösningar som har blivit upptäckta sedan 1990 finns bl a medlemskap i EU, lägre räntesatser, stöd för småföretag, satsning på servicesektorn, satsning på IT, satsning på Internet, medlemskap i EMU, mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning, lägre löneökningar, samt återigen lägre arbetsgivaravgifter.
Dessa sänktes igen 1997, då statsministern hette Göran Persson. Företag fick en 5 procentig sänkning av arbetsgivaravgifterna med maximalt 42 600 kronor per år, en s k skatterabatt. Ännu en gång var motiveringen att företagen skulle stimuleras att anställa fler människor.
För ovanlighetens skull har denna astrologiska lösning utvärderats. Riskdagens revisorer har studerat effekterna av skatterabatten 1997, som har kostat staten ca 5 miljarder kronor per år i minskade intäkter, eller ca 20 miljarder fram till årsskiftet 2000/2001. Kostnaden i år blir ytterligare ca 5,5 miljarder.
Enligt TCO-tidningen nr 11/2001 har revisorerna funnit att vad gäller nya jobb har större delen av skatterabatten "varit verkningslös och enbart lett till ökade vinster" för företagen. De menar att rabatten har kanske skapat ca 3 600 nya jobb. Var och en av dessa "har kostat 1,5 miljoner kronor brutto, vilket är fe till tio gånger mer än en normal arbetsmarknadspolitisk åtgärd" (undertecknads kursivering).
Tjugo miljarder kronor är som bekant en hel del pengar. Kanske borde riksdagens revisorerna kräva att de riksdagsledamöterna som röstade igenom skatterabatten 1997 för all framtid ska avstå från att debattera eller rösta om lagförslag som har att göra med ekonomin.

PC