Under mer än tio år har astrologerna i Sverige som kallas för
ekonomer haft för vana att upptäcka nya, spännande lösningar
för Sveriges ekonomiska åkommor. Det ena magiska receptet efter det
andra har presenterats, bara för att falla i glömska då det
blev ersatt av ännu ett annat. Sällan har astrologerna berättat
om effekterna av de lösningar som har tillämpats.
En i raden var skattereformen 1990. Att sänka skatten på inkomst
av tjänst och maximera skatten på inkomst av kapital till 30 procent
skulle få svenskarna att arbeta hårdare och producera mer, enligt
mästerastrologen Bo Södersten. Resultatet blev att statsfinanserna
urholkades dramatiskt.
Ungefär samtidigt sänktes arbetsgivaravgifterna, därför
att astrologerna sa att detta skulle få företag att anställa
fler folk. Resultatet uteblev.
Bland de ekonomiska lösningar som har blivit upptäckta sedan 1990
finns bl a medlemskap i EU, lägre räntesatser, stöd för
småföretag, satsning på servicesektorn, satsning på IT,
satsning på Internet, medlemskap i EMU, mer flexibel arbetsmarknadslagstiftning,
lägre löneökningar, samt återigen lägre arbetsgivaravgifter.
Dessa sänktes igen 1997, då statsministern hette Göran Persson.
Företag fick en 5 procentig sänkning av arbetsgivaravgifterna med
maximalt 42 600 kronor per år, en s k skatterabatt. Ännu en gång
var motiveringen att företagen skulle stimuleras att anställa fler
människor.
För ovanlighetens skull har denna astrologiska lösning utvärderats.
Riskdagens revisorer har studerat effekterna av skatterabatten 1997, som har
kostat staten ca 5 miljarder kronor per år i minskade intäkter, eller
ca 20 miljarder fram till årsskiftet 2000/2001. Kostnaden i år blir
ytterligare ca 5,5 miljarder.
Enligt TCO-tidningen nr 11/2001 har revisorerna funnit att vad gäller nya
jobb har större delen av skatterabatten "varit verkningslös och
enbart lett till ökade vinster" för företagen. De menar
att rabatten har kanske skapat ca 3 600 nya jobb. Var och en av dessa "har
kostat 1,5 miljoner kronor brutto, vilket är fe till tio gånger mer
än en normal arbetsmarknadspolitisk åtgärd" (undertecknads
kursivering).
Tjugo miljarder kronor är som bekant en hel del pengar. Kanske borde riksdagens
revisorerna kräva att de riksdagsledamöterna som röstade igenom
skatterabatten 1997 för all framtid ska avstå från att debattera
eller rösta om lagförslag som har att göra med ekonomin.
PC