Vad ska vård och omsorg kosta?

Kommunal som är LO-kollektivets största fackförbund höll kongress i våras.
Förbundsstyrelsen ville ha privata aktörer i vård, omsorg och skola.
De motiverar det bl a med att personalen på ett privat företag trivs bättre, och har bättre lön. Kongressen röstade dock ned förslaget, och det ska nu ut på remiss till alla Kommunals medlemmar tills nästa kongress.
Göran Persson är motståndare till att släppa in privata aktörer på detta område. Han lanserade nyligen idén att den s k tredje sektorn (i USA kallas de nonprofit-organisations) ska kunna gå in och driva t ex en skola. Då ska vinsten plöjas ner i verksamheten istället. Ett exempel han hade var kyrkan.
Regeringen kan se över skattereglerna på detta område för att underlätta det här, sa han.

Läkarförbundet skrev i en debattartikel i DN för ett tag sedan att det behövs drygt 40 miljarder extra om året till vården. Den största posten, 16 miljarder, vill de ska gå till löneökningar för personalen i vården. Socialminister Lars Engkvist håller med, men har inte samma uppfattning i vilken takt detta kan ske.

En rapport har kommit som visar att löneglappet mellan offentlig- och privatanställda ökar.
De nya vårdpersonalföretagen, t ex Rent-a-doctor, kostar landstinget dubbelt så mycket att hyra in en läkare från som att ha en fast anställd.
Visst måste det då bli attraktivare att vara landstingsanställd, när läkarna annars kan gå över till ett sådant här uthyrningsföretag och dessutom tjäna mera.
Gunnar Wetterberg, som intervjuades i Aktuellt, pekade dock på att under krisåren på 90-talet slogs många privata företag ut, och de offentliganställda hade tvärtom mycket trygga anställningar. Han menade att vi måste ta debatten om vad vi ska använda våra skattepengar till, innan det blir kris.
Ska de satsas mest på vård och omsorg eller mera på socialförsäkringar?

LO:s chefsekonom Dan Andersson lanserade nyligen idén att bygga upp fonder som tryggar den framtida vård och omsorgen för äldre. Han räknar med att det kan behövas 60 miljarder extra per år om 10 år, om jag inte minns fel.
Lars Engkvist menar dock att det inte är självklart att vårdbehovet för äldre blir så mycket högre i framtiden. Tendensen är att vi blir allt äldre och friskare, och att det är färre år på sluttampen som kostar vårdpengar innan man går bort.

Vad ska vi då använda skattepengarna till?
Jag tycker att privata vårdföretag ej skulle få finnas så att de ej utnyttjar landstingets personalbrist, och att vi skattebetalare därmed får betala dubbelt så mycket för inhyrda läkare.
Visst är det viktigt att offentliganställd personal har bra löner så att det blir attraktivt att t ex vara sjuksköterska.
Men jag tycker att det är minst lika viktigt att höja upp förmånerna för dem som har det sämst ställt.
T ex de långtidsarbetslösa som har aktivitetsersättning. Den är väldigt låg om man aldrig jobbat förut.
Och att höja socialbidragsnormen för dem som måste kvittera ut det för att klara sig. Det finns mycket man kan göra för de som lever på fattigdomsgränsen.
Dessutom tycker jag att friskvården istället för sjukvården borde ges större utrymme.
Biltrafiken skadar och dödar många människor. Kanske är det dags att på allvar försöka få bukt med detta. Sänk hastighetsgränserna dramatiskt istället för att bygga upp mitträcken och bredda motorvägarna är ett förslag från mig.
Det finns massor man kan göra om bara viljan finns.
Annika El Mourabit Olsson