Från och med i sommar går det att vara medborgare i Sverige och samtidigt medborgare i ett eller flera andra länder. Riksdagen anser att globaliseringen kräver detta.
Människor flyttar numera till Sverige utan att rota sig här och därför
kan det enligt riksdagen vara opraktiskt för dem att tvingas
välja medborgarskap. Med hänsyn till globaliseringen, menar riksdagen,
bör svenska medborgare från andra länder kunna behålla
även sina utländska medborgarskap och alltså kunna vara medborgare
i flera länder. Tidigare har detta gått bara i undantagsfall. Nu
blir det generellt möjligt. Riksdagen erkänner i och för sig
att det kan finnas problem med dubbelt medborgarskap men påpekar att den
som ansöker om dubbelt medborgarskap skall informeras om faran att
hamna i en utsatt position.
En av de drivande krafterna bakom den nya medborgarskapslagen är den folkpartistiska
riksdagsledamoten Ana Maria Narti, känd från TV och DN.
I tidningen Riksdag & Departement förklarar hon att riksdagen
gjort något gott när den stiftat den nya medborgarskapslagen:
- Före första världskriget vandrade min fars släktingar,
rumänska makedonier, från det turkiska imperiet till Australien och
USA och gjorde affärer. Deras makedonsk-rumänska by mådde jättebra
av denna globalisering. Men sedan stärktes nationalstaten, rörligheten
krympte och den överdrivna betydelsen av ett enda medborgarskap föddes.
I ett annat sammanhang i riksdagen förespråkar Narti att en svensk
värdekommission skall komma till rätta med marxismen:
- Folkpartiet vill påpeka att stora brister förekommer i diskussionen
om den mycket grymma intolerans som har sina rötter i marxismen. Denna
art av intolerans har under hela 1900-talet och även tidigare gett upphov
till oändligt många våldsamma konflikter, terror och blodbad.
- Fröet ur vilket stora kedjereaktioner av våld och massmord har
vuxit är en politisk filosofi som sätter i centrum för samhällsutvecklingen
kriget mellan sociala grupper - den s.k. klasskampen och alltså också
klasshatet. Den praktiska politik som har hämtat inspiration från
denna lära har fullständigt misslyckats överallt där den
har tillämpats. Men dessa tankegångar har en fantastisk förmåga
att gömma sig bakom milda formuleringar och på nytt propagera för
en aktiv hatpolitik.
- Trots Berlinmurens fall har politiska ställningstaganden som försöker
ursäkta kommunismens brott mot de mänskliga rättigheterna fortfarande
stor spridning i hela världen. Oftast hämtar dessa strömmar sin
styrka ur det som bör kallas för vänsterns revisionism - alltså
en systematisk historieförfalskning som syftar till att antingen förminska
eller bortförklara marxismens praktiska effekter på politik och samhällsliv.
I kampanjen Levande Historia och i de svenskt initierade konferenserna om intoleransen
bör vänsterrevisionismen bli objekt för ständiga och allt
djupare avslöjanden.
Vid en första anblick kan möjligheten till dubbelt medborgarskap mycket
väl förefalla sympatisk och ganska rimlig och praktisk. Men samtidigt
uttunnas och nedvärderas betydelsen av medborgarskapet. De nya reglerna
är därför ett inslag i den pågående avdemokratiseringen
av staten. De politiskt medvetna riksdagsledamöter som ändå
finns kvar i vänsterpartiet och socialdemokraterna borde ha röstat
mot lagen och inte låtit moderaterna ensamma - och av rakt motsatta, främlingsfientliga
skäl - göra detta.
Lösningen på problemet är inte att införa ett sådant
försvagat svenskt medborgarskap utan att se till att den som vill vara
svensk medborgare också kan bli det och att säkerställa att
varje svensk medborgare har samma värde och behandlas lika och att alla
integreras i samhället. Svaret bör inte vara globalisering och etnicitet
utan social och ekonomisk jämlikhet och en stat styrd av politiskt starka
medborgare. Socialism och demokrati.
DM