Poängen med främlingslegionen

Allt fler länder håller i praktiken på att ersätta sina vänpliktsarméer med yrkesmilitär. I Sverige har en majoritet hittills hävdat att armén av demokratiskäl behöver en folklig förankring, alltså en värnpliktsarmé. Men i samband med vårt lands anslutning till EU-militären och Natos strukturer håller denna attityd på att rämna. När allt fler vänpliktiga med all rätt vägrar att tjänstgöra under Natokommando i Kosovo, börjar man i branschen tala om yrkesarmé – och då inte om vilken som helst: I den nya världsordningen som Nato och EU satt på dagordningen, kommer plötsligen den ökända franska främlingslegionen till heder.
På radions P1 torsdagen den 22 februari utvecklade en representant för Försvarets Forskningsanstalt FOA, alltså en statlig myndighet, att ”poängen med en främlingslegion är att man kan föra krig eller göra fredsbevarande insatser – som i Bosnien och Kosovo – utan att landets egna söner går till spillo”. ”Acceptansen för kriget i den egna befolkningen ökar”, slog han fast. Och det är poängen EU idag behöver.
Den franska främlingslegionen, som 1831 grundades av flyktingar, desertörer och äventyrare, användes i de franska kolonierna ständigt till förtryck av befolkningens befrieleserörelser. Speciellt ökänd för sin brutala terror blev främlingslegionen i Algeriet och Indokina. Efter andra världskriget samlades ett stort antal f d SS-män i legionen. Ett villkor för legionärerna var att de inte fick ha några sociala kontakter utanför legionen.
Arbetslösa och rotlösa människor som desperat söker en utkomst finns tillräckligt i dagens kapitalistiska värld. Så som kriminalitet och prostitution breder ut sig blir det säkert inte heller omöjligt att rekrytera unga män som betalda legionärer i tjänst varhelst Nato eller EU vill starta sina”fredsbevarande krig”. Hur sade FOA-mannen? Acceptansen för kriget i den egna befolkningen ökar, när det inte kostar de egna sönernas liv.
BH