Jag är pacifist. Jag kan inte döda vargar, må de vara norska,
kan inte döda kor, må de vara tokiga - men kan vara arg, rasande.
Sen sist var jag förbannad nästan varje dag.
Medan svenska regeringen rasade mot norska vargjakten (galna norrmän dödade
en varg som kanske var svensk!), sprängdes en buss med civila serber i
Presevo-dalen. Tio människor (fast serber) sprängdes till döds
av albanska terrorister. Samma terrorister som USA/NATO/EU/SVERIGE försvarar
och skyddar och för vilkas skull de bombade sönder Serbien. Men medierna
och regeringen bara antecknar brottet. Inget mer. Stora DN konstaterade torrt:
Serberna fick inget gehör hos NATO.
Det som serberna ville var att NATO, som tagit på sig ansvaret att hålla
ordning i Kosovo, skulle få bort den albanska gerillan i södra Serbien.
Samma “gerilla” ockuperade dessa dagar en del av Makedonien, efter
att amerikanska soldater släppt dom igenom gränsen. Medierna liksom
regeringen i Sverige håller käften. I stället ser eller läser
vi dagligen om tokiga kor och får, om nya EU-bestämmelser för
cigarretter och andra hjältedåd, utan att medierna i något
fall skulle gå till grunden med problemen, t ex storbolagens vinstintressen
i foderbranschen och livsmedelsproduktionen liksom i tobakindustrin, som cyniskt
driver fram allt hälsofarligare produkter.
Konstigt nog visade statliga televisionen en fransk film om USA:s och Storbritanniens
krigsbrott mot Irak, om utarmat uran och annat “demokratiskt” handlande
mot ett försvarslöst folk. Och jag är förbannad. Irakier,
liksom serber, uppnår inte samma värde som en norsk varg har. Ingen
bryr sig om dessa ohyggliga brott som det “internationella samfundet”
genomför i världen.
“När Natos bombkrig mot Jugoslavien 1999 påstods föras
av ’humanitära’ skäl ställdes en kritisk fråga:
Varför har inte samma ’humanitära’ krafter gjort något
ingripande mot Natolandet Turkiets förtryck av tolv miljoner kurder?”
skrev nyligen Göran Drougge i SvD. Media tiger. Kurderna var bara intressanta
i några propagandatal när USA behövde en anledning att bomba
Irak.
Och så var jag förbannad för ännu en sak. Jag har nämligen
upplevt en riktig pajas - Bernhard Kouchner. Han var inbjuden av Olof Palmes
stiftelse, som värd fungerade ingen mindre än Ingvar Carlsson. I en
timme lyssnade vi på det mest idiotiska skryt och såg en liten varelse
som njöt av sin storhet, som försökte vara vitsig och ansträngde
sig att underhålla publiken. Det var mannen som tillsattes av USA att
vara chef i Kosovo och Metohija efter bombkriget mot Jugoslavien. Han skulle
skapa ett multinationellt Kosovo och Metohija. Men den här mannen kramades
med albanska UCK-terrorister, tillät etnisk rensning av serber, mord, prostitution,
plundring, narkomafian, laglöshet...
Han tillät sig kritisera alla andra än sig själv. Utan hänsyn
till de enorma problemen som Kosovo upplever tyckte att han gjort ett bra jobb
och berömde sig själv stup i ett.
Han tycker synd om albanerna och anser att de behöver allt stöd, för
det är de som är “offer”. Hans Bibel är FN-resolution
1244, säger han – men gjorde allt för att kringgå nämnda
resolutionen. Han kostade på sig att vara chockad över attentaten
mot civila serber i Kosovo den senaste tiden. Det kostade inget. Han förordar
serbisk återvandring till Kosovo, men menar att säkerheten måste
vara garanterad innan återvandringen kan ske. Det är ganska osäkert
i hans Kosovo, fast han och 50 000 soldater skulle säkerställa
ordningen i provinsen. 300 000 serber är borta, bland de få
återstående mördas någon varje dag. Nu vill han att EU
skall trycka på för att få Jugoslavien att släppa de cirka
1 000 kosovoalbanska terrorister som sitter i jugoslaviska fängelser.
Ömmar han för dom som humanist eller behövs de för nya terroraktioner
på Balkan?
Cynism eller oförskämdhet? Samma sak.
Carla del Ponte, Haagtribunalens chef, ”kräver” från NATO
- alltså från de som bombade serbisk TV - dokument som visar att
Slobodan Milosevic visste att TV-huset i Belgrad skulle bombas. Hon vill bevisa
att det egentligen var Milosevics fel att många unga människor dödades.
Man har inga juridiskt hållbara åtalspunkter för att ställa
Jugoslaviens president inför krigsförbrytartribunalen. Alltså
försöker man konstruera sådana för att kunna åtala
honom. Inte Nato är skyldig, som fällde bomberna, utan presidenten,
som inte böjde sig för Natos hot.
Mot NATO, som dödade dessa unga människor, finns inte tillräckliga
bevis för en stämning, säger tribunalchefen och byter helt enkelt
rollerna: brottslingen är den som visste att någon skulle bli mördad
- inte den som mördade. Och svenska regeringen och de flesta andra aktörerna
i ”internationella samfundet” applåderar denna nya form av rättvisa.
I DN 2.3.2001 kunde man läsa att ”den juridiska vägen mot Milosevic
ser än så länge ut som en återvändsgränd”.
Det finns inga bevis för krigsförbrytelser. Alltså söker
”Krigsförbrytartribunalen” något annat som man kanske kunde
lägga ”diktatorn” till last. Febrilt söker man efter ”hemliga
konton”, ”urkundsförfalskning för att köpa ett hus
billigt” eller andra horribla påhitt att fälla honom. Om anklagelserna,
som slås upp stort i tidningarna, inte håller, kan man ju göra
som DN den 4.3.2001: I en pytteliten nyhet berättas att Milosevic är
oskyldig till guldsmugglingen han anklagats för.
.”Att snickra ihop juridiskt hållbara åtal inom den tidsfrist
man nu talar om verkar mycket svårt.” erkänner DN. Men det må
kosta vad det vill, Milosevic måste dömas för att bevisa att
bombningen av Jugoslavien var nödvändig.
Dusan Lazarevic
TT-Reuters Belgrad meddelar:
”Jugoslaviska tullmyndigheter slog fast (02032001) att landets förre
president, Slobodan Milosevic, inte haft någonting att göra med det
guld som har förts ut till Schweiz. Tullen konstaterade samtidigt att det
inte alls handlade om den jugoslaviska statens guld utan utländska företags.
Guldet hade förts in i Jugoslavien för vidarebearbetning vid ett metallurgiskt
företag. Sedan hade det skickats tillbaka igen - till Schweiz” .
Belgrad, Reuters:
”Zürich - Schweiziskt företag för metallhandel och bearbetning,
“MKS Finans SA” dementerade på fredagen (2 febr.) att 173 kg
guld, som bearbetades i företaget förra året, har någon
som helst samband med förre Jugoslaviens president Slobodan Milosevic.
I företagets uttalande sägs att företaget var “aktivt inblandat
i utredningen i Schweiz för att exakt kunna fastställa guldets ursprung”.
“Utredningen visade inget samband mellan guldet och Milosevic eller någon
annan person (eller företag) som var bunden till Milosevic”.