Liberalismens stöveltramp

Med utgångspunkt i den internationella situationen och Danmarks förestående EU-ordförandeskap år 2002 bestämde statsminister Poul Nyrup Rasmussen att folketingsvalet skulle äga rum den 20 november. Ett beslut som kom att slunga den sittande regeringen ur banan och som underminerade möjligheterna att kunna föra en lokal valkamp, som är en förutsättning för medborgarnas reella inflytande på utvecklingen i landets kommuner och län.

Rasmussen mot Rasmussen
I bredaste amerikansk presidentvalsstil fördes valkampen mellan socialdemokratins och Venstres ordförande. Medan Nyrup presenterade sig i statsmannastil som USA: s och Natos trofaste stöttepelare i kampen mot terrorismen och för bombningar av den afghanska befolkningen, höll sig Fogh i betydligt större utsträckning till de nationella frågorna som skattestopp, fritt val av sjukvård och åtstramning på invandringsområde. Därmed tog han sig an det missnöjet som finns bland stora delar av befolkningen och som skylldes på socialdemokraternas svaghet och reformistiska kurs. Det kostade 11 mandat för det tidigare så mäktiga regeringspartiet.
Liberala Radikale Venstre fick en mindre framgång på två mandat, medan CD miste sina och Kristna Folkpartiet behöll sin position. Det öppet främlingsfientliga Dansk Folkepartis (DF) framgång har inte omedelbart gjort Pia Kjaersgaards politik mera rumsren. Men med en framgång om 22 mandat är det upplagt för ett inflytande som den nya regeringen inte kan undvara för förverkligandet av sin politik. Att Framstegspartiet har spelat ut sin roll beror endast på att dess extrema hållning idag är innehåll i DF: s politik.
Vänsterflygeln, Socialistiska Folkepartiet och Enhetslistan, förlorade ett mandat var och fick inte många möjligheter i mediavalkampen. Enhetslistan blev närmast ignorerat trots Frank Aaens väsentliga inlägg om de stora monopolens skattefrihet i Danmark. SF betalade förmodligen för sin ljumma EU-attityd och budskapet om att ingå i en möjlig socialdemokratisk regeringsbildning.
Karakteristiskt för folketingsvalet var också att frågor som utvecklingen inom EU och det danska medlemskapet i det närmaste förtegs liksom frågan om Natos och Danmarks deltagande i kriget.
Effekten uteblev när Nyrup i TV presenterade sig som ”bokbrännare” med att riva ut sidor ur Foghs bok ”Från socialstat till minimalstat”. En pinsam handling för en ordförande i spetsen för ett parti som genom årtionden har fjärmat sig från sina grunder som arbetarparti. Det är denna politiska linje som innebar det svidande nederlaget med 11 mandats förlust.

Regeringens arbetsprogram
Den nya regeringen kommer att göra allt för att hålla sina vallöften. Allt är förberett för ett ögonblickligt skattestopp med förbehåll för vissa krav från EU. På sjukvårdsområdet kommer Venstre att arbeta för införandet av fria val enligt modellen ”Pengarna följer patienten”. Regeringsprogrammet kommer att innehålla 1,5 miljarder kronor extra för att få ner köerna, summan motsvarar nedskärningen av u-landsbiståndet. Äldre ska få fritt val på hemhjälp, vårdhem och äldreboende. Det ska införas ett flexibelt barnavårdsår för barn födda efter 1 januari 2002, och samtidigt avskaffas föräldraledigheten. Folkskolelagen ska revideras med syfte att stärka fackundervisningen i danska, matte, historia och främmande språk. Däremot ska kommunernas plikt att tillhandahålla modersmålsundervisning för tvåspråkiga elever upphävas. På invandringsområdet ska reglerna för familjesammanföringen försämras och för rätten till kontanthjälp ska införas en karenstid på sju år.
När det gäller kommunal- och landstingsvalen fick högerflygeln inte de förväntade framgångarna. Med högt valdeltagande skiljde väljarna mellan parlaments- och lokalpolitik, vilket innebär att socialdemokraterna och vänsterflygeln inte fick samma markerade tillbakagång som i riksmåttstock.
Anette Nielsen