Attackerna mot World Trade Center har föranlett Bushregeringen att flytta
fram sina positioner på en rad områden i USA.
Kongressen har för först och främst avsagt sig en hel del av
säkerhetspolitiken och gett presidenten en i stort sett obegränsad
rätt att starta krig runt om i världen. Det ser också ut som
om kongressen är beredd att anslå de 8,3 miljarder dollar som presidenten
säger han behöver för det nya missilförsvaret och militariseringen
av rymden. Dessutom höjs den militära budgeten med 38,2 miljarder
till 328,9 miljarder dollar för 2002. Ytterligare medel har utlovats åt
Nationella Säkerhetsrådet, CIA, FBI och andra organisationer i säkerhetsstaten.
Det land som för övrigt har näst högst militärbudget
är Ryssland där den är 51 miljarder dollar om året; alla
ledande industrinationer i världen spenderar nu tillsammans mindre på
militären än vad USA gör.
En rad lagförslag har lämnats till kongressen i syfte att utöka
definitionen av terrorism till att omfatta även ofarliga protestyttringar.
FBI skall få konfiskera egendom hos organisationer och enskilda som kan
anses stödja terrorism. Polisen får fler befogenheter att besluta
om tetefonavlyss-ning och kontroll av elektronisk post och trafik på Internet,
att ta invandrare i förvar och att infiltrera protestorganisationer.
Bland de första åtgärder som vidtogs efter attackerna var att
strypa ett statligt budgetanslag på 1 miljard dollar som egentligen var
avsett för barn som hade utsatts för våld i hemmet eller övergivits.
Kongressen beslutade i stället att 40 miljarder dollar skulle gå
till att återställa New Yorks finansdistrikt. Bush beslutade om ett
nödpaket på 5 miljarder dollar i kontanter och 10 miljarder i garanterade
lån till flygindustrin, avsett för de flygbolag som i själva
verket hade dragits med djupa ekonomiska problem i åravis alltsedan flygmarknaden
avreglerades. Fast flygbolagens anställda får knappast se något
av dessa bidrag med skattepengar. Veckorna efter attackerna beslutade bolagen
att 80.000 anställda skulle få gå från sina arbeten:
biljettförsäljare, piloter, mekaniker, lagerarbetare och transportpersonal.
Den demokratiska senatorn Hillary Clinton försvarade åtgärderna
med att ”vi måste se transportsektorn som en del av vårt nationella
försvar”.
Attackerna har blivit ett argument för Bush att ge upp mot 75 miljarder
dollar i statliga bidrag till hela den privata industrin. Med hänvisning
till attackerna avser han också besluta om ytterligare 60 miljarder dollar
i skattesänkningar för de högst betalda. Pengarna tas huvudsakligen
från budgetanslagen för socialbidragen.
Efter attackerna har internationella storföretag till slut lyckats få
myndigheternas tillstånd att exploatera amerikansk vildmark, bl.a. för
att utvinna olja i Alaskas naturområden. Den amerikanske handels-minstern
angriper miljövännernas invändningar i Washington Post med att
”motstånd mot globaliseringen kan likställas med terrorism”.
Sedan 1878 har den amerikanska armén varit förbjuden att verka inne
i USA. Liksom i EU föreslås nu att detta förbud skall upphävas
och att militären skall få sättas in i polisinsatser mot den
amerikanska befolkningen.
(Läs Michael Parenti, Terrorism meets Reactionism, www.globalresearch.ca)
DM
dm@skp.se