Gränslös falskhet:

USA:s krig mot terrorism – terrorism i sig

Jag lyssnade nyligen på Makedoniens ambassadör i Sverige. Han var gäst hos Jugoslavien-kommittén här i Sverige. Inget av det han sa var okänt för mig. Enda skillnaden var att samma sak hördes av en representant för en stat som tillhört forna Socialistiska republiken Jugoslavien, en ny stat som helhjärtat stödde USA:s angreppskrig mot nuvarande Jugoslavien. Denna nya stat, Makedonien, fick ”plötsligt” i våras samma problem som Jugoslavien tidigare, för två år sen: albansk separatism och terrorism.
Då öste den USA-vänliga makedoniska regeringen galla över Jugoslavien, försvarade albanska ”rättigheter” och praktiskt hjälpte USA/NATO:s ”bombkampanj” mot serber.
I dag öser samma regering galla över USA/NATO/albaner och deras krav på ”större rättigheter” för albaner i Makedonien. I dag kallar samma regering albanska terroraktioner vid dess rätta namn –terrorism. I går var det (i Jugoslaviens fall) ”kamp för mänskliga rättigheter”. Allt enligt amerikanskt diktat och scenario.
Nu, när landet Makedonien i praktiken är söndrat och delat i en makedonisk och en albansk del, nu när åtskilliga oerfarna makedoniska soldater och poliser är mördade av albanska terrorister som organiserades, tränades och beväpnades av USA/NATO, när Solana, Robertson och andra demokrater från det ”internationella samfundet” dagligen kommer till Skopje och skamlöst öppet pressar, tvingar och beordrar den makedoniska regeringen att inte bekämpa albansk terrorism, utan uppfylla terroristernas krav på påhittade ”mänskliga, språkliga och politiska rättigheter” – först då börjar ambassadören och hans regering skrika och böna om rättvis behandling, klaga över dubbel måttstock, falsk demokrati och påhittade mänskliga rättigheter. Först då, plötsligt, hade albaner lika rättigheter redan i gamla, socialistiska, Jugoslavien. Först då hade serberna rätt i Kosmet (Kosovo och Metohija), först då hade Milosevic rätt i att försvara sitt land, både mot inhemsk, albansk, terrorism och mot utländsk aggression.

USA:s nya ”allierade” – alltid förlorare
Makedonien är i dag en koloni, USA:s koloni och NATO:s bas på Balkan. Makedonierna kan gråta och klaga förgäves, deras regering har fört dom tillbaka till slaveriet. Deras land har förlorat sin suveränitet, men också stolthet och värdighet. Deras land har förlorat en tredje del till albaner, som i sin tur manipuleras av det ”internationella samfundet” (USA/NATO/EU).
Naturligtvis har ”samfundet” lovat pengar och andra gröna skogar till det lilla landet om det spelar sin kooperativa roll enligt föreskrivna manuset. Det enda som uteblev var pengarna. De kom aldrig, men lovades ständigt – om landet uppfyller nya krav, ständigt nya krav.
Den inhemska regeringen fortsätter med att överlämna sina flygplatser, baser, regementen och annat till sina påtvingade ”allierade” som i sin tur överlämnar allt till sina allierade albaner, som har en given roll i Balkans tragedi. Ambassadören och hans regering gråter och klagar men förmår inte att reagera, säga ifrån, stoppa sin egen och sitt folks förnedring. De finns i köttfärsmaskinen, utan återvändo.
Deras taktik med ”allierade” har helt och hålet lyckats på Balkan. USA/NATO/EU-marionetter är installerade i alla grannländer: Ungern, Rumänien, Bulgarien, Makedonien, Jugoslavien, Serbien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina, Kroatien. Alla tillkom med hjälp av hot, krig, bomber, valfusk, direkt order, propaganda, mediemanipulering, löften om pengar. Pengar som aldrig kommer. De förblir bara löften, fast mer som ett medel för utpressning.
Bosnien, Kroatien, Rumänien, Bulgarien, Jugoslavien, Makedonien fick aldrig några pengar. Dessa länder är förstörda, ekonomiskt, socialt och politiskt, men de hoppas ändå på pengarna som aldrig kommer. De står snällt i EU:s farstu och väntar på – att taket rasar, kanske. De väntar snällt på att få komma in i NATO, samma NATO som bombade sönder (eller på annat sätt förstörde) respektive land.
Makedonien nämns inte längre, liksom Jugoslavien. Bosnien tystnade för länge sen. Målet för bomberna flyttas ständigt efter nya intressen. Globaliseringen, den mondiala verksamheten, är ambulerande.
På tapeten idag är Afghanistan, talibaner, Usama.
I morgon?

Vem skapade dagens terrorister?
Först benämns terrorister som allierade. Senare kan vissa av dem, när det behövs, förvandlas till just terrorister. Övriga, om de fortfarande tjänar sitt syfte, kollaborerar vidare.
T ex i Bosnien, Makedonien och Kosmet. Moujahediner var och är amerikanska allierade. De kom massvis till Bosnien – mitt framför näsa på USA/NATO/EU. Saudiarabien skickade dagligen vapen till bosniska muslimer medan USA blundade. I Kosmet – samma sak. Moujahediner, även bin Ladins folk, tränar fortfarande i militära läger mitt i den amerikanska zonen i Kosovo. I Bosnien har Izetbegovic personligen tagit emot Usama bin Ladin och hans krigare. Många av dem är idag bosniska medborgare. Usama var i Albanien vid flera tillfällen för att organisera kampen i Kosovo och Makedonien. Under Milosevic var alla inhemska och utländska terrorister slagna och fördrivna med besked. Sen kom bomber och statskupp. Den som under många år bekämpade terrorism, Milosevic, sitter i Haag, misstänkt för krigsförbrytelser. De som skapade terrorister av bin Ladins typ och som tillsammans med dem begick krigsförbrytelser – fortsätter med sina brottsliga härjningar. Samtidigt förklarar de ”det globala kriget mot terrorismen”.
I Makedonien fortsätter USA/NATO/EU och göder albanska moujahediner och övriga terrorister medan de samtidigt bakbinder regeringen.
De som i Serbien hjälpte och stödde albanska terrorister och som vägrade att på allvar stoppa dem, kräver idag att Jugoslavien hjälper till.
Tro´t om ni vill men president Bush kräver av Jugoslavien ”hjälp i kampen mot det globala terroristiska nätverk som utgör hot mot alla demokratiska länder”. Under tiden finns fortfarande moujahediner eller ”heliga krigare”, däribland bin Ladins terrorister – i Kosovo och Makedonien. Bara i Kosovo har de baser i fyra regioner (Junik, Pec, Decane och Djakovica) där de tränar speciella kampformer t ex att lägga ut olika sorters explosiva maskiner.
En del moujahediner infiltrerar humanitära organisationer och legaliserar på så sätt sina aktiviteter. De är terroristorganisationernas underrättelsedel, som hjälpte till med utbildningen av ”soldater” i nämnda baser och medverkade i aktioner i södra Serbien och Makedonien, och innan dess i Bosnien och Kosovo.
Det finns detaljerade beskrivningar över deras illdåd, det finns namn på varenda en av dessa ”kämpar för mänskliga rättigheter”. Jag har, liksom USA/NATO, dessa uppgifter. Ledande chefer är inte bara terroristledare utan även mäktiga maffiabossar. Bakom Hashim Thaci och hans banditer finns mycket mäktigare knarkhandlare, t ex Remi och Muhammed Dxemailji, kallad Robelj. I den internationella knarkkedjan, som levererar kokain och annat knark till europeiska och svenska barn, finns även vissa albanska politiker. Tillsammans med terrorister som gömmer sig bakom ”Kosovos skyddskår” (som tränades av svenska KFOR-styrkan) planerar dessa maffiakämpar att efter ”valet” i Kosovo proklamera ”det oavhängiga Kosovo”. I deras TV (!) visas leende blodgivare som lämnar blod till medborgare i USA (efter attacken). Egentligen samlas blod som reserv för egna behov, till terrorister i framtida aktioner i södra Serbien, Montenegro och Makedonien.
Visst skall man bekämpa terrorism, men all sådan. USA/NATO/EU har det lättare jobbet: att krossa och arrestera nämnda moujahediner och albanska terrorister i Bosnien, Kosovo och Makedonien, samt sluta terrorbomba ”olydiga” men suveräna stater.
Först då blir deras krig mot terrorismen trovärdigt.
Dusan Lazarevic
dusan.lazarevic@skp.se