I globaliseringens spår

Terrorism är organiserade våldshandlingar som väcker skräck och fasa, ofta i politiskt syfte och av mindre grupper. Alltså, den kan vara ett utryck för politisk kamp genom individuell terror; den kan betyda frihetskamp (befrielsekamp) mot främmande herravälden, men också ett lands terror mot något annat land och folk för att påtvinga sina värderingar och makt, och därmed tilltvinga sig olika slags vinster. Det finns, alltså, något som kan betecknas som statsterrorism. Båda är i högsta grad kriminella. Men det finns vissa skillnader.

Den individuella terrorismen har begränsade resurser och är lätt att fördöma, för den riktar sig inte bara mot myndigheter utan också och framförallt mot vanliga medborgare och alla deras rättigheter. Den har inte något bredare stöd eller förståelse hos allmänheten – den är bara en isolerad, brottslig företeelse. Här är det alltid så att en svagare (individ, organisation) terroriserar den starkare (staten, samhället).
Statsterrorismen däremot, har ofantliga resurser och makt. Den kan lätt manipulera, propagera, finansiera och genomföra sina ”kampanjer” med hjälp och stöd av allmänheten, politiskt likasinnade andra stater, till och med av internationella organisationer. Den riktar sig mot annan stat med allt vad den innebär: myndigheter, infrastrukturen, människor – urskillningslöst. I det här fallet terroriserar den starke (oftast en supermakt) den svage – med alla medel: ett litet land, som med små resurser, eller inga alls, tvingas försvara sig mot den store aggressorn. Den store, starke (stormakten) våldsmannen, som skrupelfritt, mördar och förintar en suverän stat, för sina egna intressens (politiska, ekonomiska) skull. Redan det är gränslöst brottsligt, men ännu värre – stormakten, våldsmannen, terroristen, aggressorn – bestämmer att ”kampanjen” är rättvis, juridiskt grundad och påtvingar (politiskt, ekonomiskt) andra stater sitt beslut och därmed försäkrar sig deras stöd som alibi för sina brottsliga handlingar. Inte ens det internationella samfundet, FN, går fritt. Världsorganisationen manipuleras och tvingas gå i stormaktens koppel, vara passiv, viljelös, kooperativ, blind, stum och döv. För sådan kooperation kan organisationen och dess generalsekreterare tilldelas Nobels fredspris.
Alla har sitt pris. Skam – vad är det? Samvete? Moral? Internationella lagar och förordningar? Betyder de något? Nej, tydligen inte. En stormakt, en övermänniska (som då och då dyker upp i historien), som vill lägga under sig allt och alla, som vill bygga upp en ny ordning, ett nytt herravälde – handlar alltid likadant: urskillningslöst, skrupellöst, respektlöst.
Men, alltid inlindat i vackra men falska ord: frihet, demokrati, mänskliga rättigheter.

Ändamålet helgar medlen
Att den stora makten väljer sina bundsförvanter bland dom förstnämnda terroristerna – spelar ingen roll. Den individuella terrorismen får, när stormakten behöver det, oinskränkt hjälp av – stormakten. I sina ansträngningar att störta en viss regering i någon suverän stat, mörda befolkningen, förinta landet – knyter stormakten snabbt lojalitetsband som understryker att ändamålet helgar medlen. Stormakten bygger oftast själv, beväpnar och tränar individuella terrorister och deras organisationer för vidare samarbete.
Den nya ordningen fick genom århundraden olika namn men hade alltid samma ändamål: att lägga världen under sina fötter. Antigen den kom från bortre Asien, Rom, Grekland, Persien, Sverige, Ryssland, Tyskland, England, Frankrike och andra – hade den samma ideologi och samma offer – små stater och vanliga människor.
Nu är det USA som har tilldelat sig själv uppdraget att ta över hela världen, med alla medel. Ockupationer, kolonialism, dominion är inte längre moderna företeelser. Imperialism likaså, men globalisering – det låter mycket bättre och oskyldigare, ja, nästan tilldragande, positivt, bra och lätt acceptabelt.
Globaliseringen täcker mycket: olja, politik, moral, pengar, makt, produktion, rikedom – men samtidigt för andra: förlust av rättigheter, ofrihet, diktatur, död, fattigdom, lidande, hunger…
I dess namn har USA i över 60 år terroriserat världen: krigat, bombat, manipulerat, propagerat, köpt politiska ledare, initierat statskupper, anfallit, krossat regeringar, avsatt presidenter, premiärministrar, mördat och skövlat. Alltid med full mun av frihet, demokrati, mänskliga rättigheter.
Det pågår varje dag, i förrgår, igår, just nu – USA härjar. I det har USA reservationslöst stöd hos många politiska ledare över hela världen, inte minst i Sverige.
Hur länge? Hur länge kan sådant pågå? Hur länge skall vi låta oss manipuleras och hetsas mot varandra? När skall vi fatta saker och ting, när skall vi säga: stopp? Man måste sätta stopp för USA:s imperialism, globalisering, mondialism, brottslighet. Vi, alla, världen över, måste sätta stopp för USA:s statsterrorism! NU!
Låt oss börja här i Sverige. Protestera, demonstrera, avsätt reservationslöst Göran Persson, Anna Lindh & co.!

Dusan Lazarevic
dusan.lazarevic@skp.se