2001 har börjat, och Göran Persson och Anna Lindh tronar som högsta
höns i det EU som en majoritet av svenska folket inte vill ha.
Under ett halvår skall Sverige fungera som ordförandeland i EU –
och runt om i landet rustas och fejas det för att ta emot EU-dignitärerna
och den hord av journalister som följer i deras släptåg.
Det är ett gästabud som kostar på, trots att Sverige bara är
värd för 80 av de ca 1 500 EU-möten som hålls under
ordförandeperioden. Regeringen har hittills avsatt 835 miljoner kronor
till spektaklet, men om budgeten håller vet ingen.
Men vad bryr sig Persson & Co om det. Till EU-spektaklet finns det pengar,
som saknas till vård och omsorg, skola och annat för medborgarna
nödvändigt. Talet om inflytande och påverkan är ett bedrägeri,
lika mycket som inför folkomröstningen 1994. I EU är det storkapitalet
och stormakterna som styr. I ett avseende kan dock ordförandeperioden verkligen
användas för påverkan. Göran Persson och Co hoppas att
man under det kommande halvåret äntligen ska kunna göra sig
av med EU-motståndet. Persson hoppas att svenska EU-motståndet skall
försvinna. ”Han hyser en from förhoppning att ja- eller nejdebatten
skall ta slut i vår”.
Udden är riktad mot EU-motståndet, som utgör den största
stötestenen för både EU och de svenska EU-anhängarna. Det
är svenska folkets EU-motstånd som sådant som blockerar ett
svenskt inträde i EMU och som förhindrar regering och riksdag att
helt sälja ut den nationella suveräniteten.
Det är denna utmaning som EU-motståndet står inför det
kommande halvåret. Det gäller att ja- eller nejdebatten inte tar
slut i vår, att den aldrig tar slut så länge Sverige är
med i EU. Det gäller att så brett som möjligt manifestera det
svenska folkets djupa avsky mot EU, varhelst EU-dignitärerna dyker upp!
Vägen är en upplösning av EU och till ett verkligt samarbete
med folken i Europa på jämlika villkor!
Sverige ut ur EU!
Einar Johansson