Natokriget en lukrativ affär - för vissa

Svenska storföretag står i kö för att få vara med och tävla om den jugoslaviska marknaden. I samband med att statsminister Göran Persson och utrikesminister Anna Lindh besökte Belgrad skrev FinansTidningen (FT), 21.11.2000 att miljardkontrakt står på spel när landet nu ska byggas upp igen. ABB och Ericsson ligger bra till. Extra draghjälp fick de av statsminister Göran Persson.
Ett 30-tal chefer för svenska företag, som reste med Persson, var optimistiska när det gäller framtida affärer, men för dessa vill de ha större stöd från svenska staten. ”Vi måste få hjälp med finansiell uppbackning som vi kan erbjuda våra kunder. Österrikarna och tyskarna håller redan på att etablera banker här. Vi är sena”, säger Goran Blagojevic, chef för AGA Jugoslavien till FT. Sverige – alltså skattebetalarna - satsar till en början 20 miljoner i ”bistånd” (det borde kallas krigsskadestånd) på det av Nato sönderbombade elnätet. Villkoret för satsningen var att ABB fick en order i uppbyggningsarbetet.
För ABB är ordern viktig. Kunden, energijätten JP Elektroprivreda, har redan talat om investeringar i transmissionsnätet på ytterligare 800 miljoner kronor, bara för att reparera. Utifrån detta perspektiv får Natos systematiska förstörelse av elnätet extra betydelse. Enligt en grupp jugoslaviska ekonomiexperter behövs det i ett första steg drygt 2 miljarder kronor för att rusta upp kraftnätet. Men på sikt handlar det om investeringar på 19 miljarder – och Ivan Kokeza, chef för ABB Jugoslavien säger till FT: ”Det här är bara ett första steg. Vi räknar med många fler projekt de närmsta åren”. ABB etablerade sig i Jugoslavien redan 1937. Jugoslavien var tidigare en av de viktigaste marknaderna på Balkan. Det räknar man med att det ska kunna bli igen.
Även för Ericssons affärer hade Natos bombkrig en välgörande effekt. ”Mobiltelefoner slog igenom under bombningar. Investeringar i infrastruktur är något som den nya politiska ledningen högprioriterar och affärerna här väntas ge omfattande order bland utländska företag. Totalt har man identifierat återuppbyggnadskontrakt på runt 70 miljarder kronor.” skriver FT.
Husqvarna Trade, som importerar Husqvarnamaskiner, har enligt FT direkt nytta av västvärldens kamp mot Milosevic. ”Främste konkurrenten stod nära Milosevicregimen. Med den nya regeringen blir livet lättare för Husqvarna, skriver FT
I en ”bakgrundsartikel” informerar FT om den ekonomiska situationen i Jugoslavien – självklart utan att tala om orsaken för det katastrofala kläget: Budgetunderskottet väntas öka till drygt 9 miljarder kronor i år. Landets BNP har halverats på tio år och uppgår nu till 13 500 kronor per invånare (20 gånger mindre än i Sverige). Industriproduktionen har under samma tid minskat med 75 procent samtidigt som inflationen har skenat. Närmare hälften av befolkningen går utan jobb.
Finanstidningen vet också hur problemen ska lösas: ”Landet måste öppnas mot väst och snabbt komma in i olika internationella organ som Internationella Valutafonden och Världsbanken. Ny valuta måste införas med en centralbank som bekämpar inflationen. Flera av de statliga företagen bör privatiseras. Rättssystemet bör ändras i grunden …” Resten kan Jugoslaviens folk fråga människorna i Ryssland, eller Mexiko, eller Indonesien där Valutafonden och Världsbanken utprovat sina recept.