När man bombar det fria ordet

USA/NATO-alliansen bombade sanslöst våren –99 ett litet men stolt land mitt i Europa. I början träffade bomber och missiler militära objekt, petrokemiska anläggningar, trafikleder, speciellt broar och telekommunikationer. De sist nämnda förklarades blixtsnabbt för ”legitima mål” eftersom de var ”i jugoslaviska arméns direkt militära funktion”. När skolor, sjukhus, bustadshus, fabriker började flyga i luften stod det klart att exakta mål egentligen inte fanns. Hela landet blev ett och samma mål och alla medborgare var potentiella offer.

När missilerna den 23 april 1999 träffade TV-huset i Belgrad blev det helt klart att aggressorn inte bara ville förstöra själva objektet och Jugoslaviens viktigaste media, d v s programsändningarna, utan hämnas och straffa husets anställda. Massakern i Aberdargatan skulle lamslå varje sannings- och motståndsröst.
Under 78 dagars bombningar bombades Serbiens Radio/TV (RTS) över 100 gånger. Konsekvenserna och förlusterna är oersättliga.
I maj förra året bombade NATO t ex TV-huset i Novi Sad fyra gånger. Den 29. maj låg TV-huset totalt i ruiner. Alla byggnader, all teknik, garaget, verkstäder försvann i explosioner och elden. Av alla 84 bombade objekt i RTS-systemet fick RTS-Novi de största materiella skadorna, det finns inte längre. Uppskattade krigsskador uppgår till 46 324 178 dollar.

Det allmännyttiga företaget Serbiens Radio och television (RTS), led procentuellt de största skadorna av alla företagssystem i hela Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Krigsskadekommissionen har redan den 4 juni 1999 konstaterat att de totala skadorna på 84 företagsobjekt utgör 408 728 635 dollar. Av dessa utgör 67,17  procent. direkta skador
Men trots de svåra konsekvenserna har RTS inte ens för ett ögonblick avbrutit sina sändningar under alla 78 dagar av NATO-aggressionen.

De mest tragiska konsekvenserna av NATO-aggressionen mot RTS är 16 förlorade människoliv, 4 svårt fysiskt skadade och 14 lätt skadade, samt de andra anställdas lidande och trauman. De gjorde sitt jobb som journalister. Men inga utländska kolleger beklagade övergreppen. Inte en ända svensk journalist kände något för serbiska journalister. Varför skulle de? Det handlade ändå bara om Serbiens TV-hus och serbiska journalister.

Men Phillip Knightley avslöjade den ”fria eterns riddare”, CNN:
”Inför NATO-attackerna mot TV-huset i Belgrad hade CNN fått förhandsinformation om vad som skulle ske och evakuerade sin egen personal. Ändå inbjöd CNN Jugoslaviens informationsminister att komma till byggnaden klockan 14.00, den eftermiddag bombningarna skulle börja, för att delta i Larry King Live. Sex minuter efter att direktsändningen börjat inleddes bombningarna…”
Krigsskador för döda och skadade RTS-anställda utgör 19 miljoner dollar. Sjukhusbehandling, rehabilitering av skadade och hjälp till familjer och barn till dödade och skadade anställda uppgår till över 57 miljoner dollar.

Med särskild ihärdighet förstörde NATO utrustningen för sändningsteknik. Framförallt utsattes den viktigaste sändaren, som knöt samman Belgrad med övriga delen av staten,. Den största sändningscentralen för primärnätet på Avala-berget, vars torn samtidigt var Belgrads symbol, jämnades med marken. I de totala materiella skadorna kommer tornet på Avala på andra plats, efter Novi Sad. Skadan uppgår till 22 936 423 dollar.
Samma öde fick ett liknande sändningsobjekt i på Fruska Gora med ett antenntorn 100 m högt. Helt utplånat.
På samma berg bombades sändaren ”Iriski Venac” nio gånger: första gången 20. april och sista gången 8. juni. Skador på dessa två sändare uppgår till över 15 miljoner dollar.
Redan andra dagen (25 mars) av NATO-aggressionen bombades en av de förstbyggda RTS-sändarna, ”Jastrebac” i närheten av staden Nis. Sändarna ”Ovcar”, ”Tornik”, ”Besna kobila”, ”Jastrebac” och andra hade den modernaste utrustningen och installationerna. Sedan kom turen till sändarna i Kosovo och Metohija för att bryta alla förbindelser med den serbiska provinsen. Nu var det tydligt att Kosovos ockupation och annektering från Serbien var den egentliga målsättningen för NATO. Tre stora moderna sändare i Kosmet (Kosovo och Metohija): ”Goles”, ”Mokra Gora” och Cvilen, är helt utplånade. Skadan uppgår till 15 403 645 dollar.
Kartan över TV-sändare i Serbien visar att NATO förintade eller skadade svårt 17 av de totalt 19 största sändarna som täckte hela territoriet av republiken Serbien med radio- och TV.
Inte ens sekundera objekt lämnades i fred: 22 mindre sändare med minst 30 m höga antennpelare skadades svårt resp utplånades.
Det här är bara en summarisk redogörelse för krigsskadorna utförda mot Serbiens Radio och television. Men det finns adekvat och exakt foto- och videodokumentation med detaljerade fakta.

Fruktansvärd förstörelse led även RTS-radiosystemets mellan- och kortvågssändare. Tack vare en utomordentligt stark och modern sändarstation i Zvecka (1000 kw) hördes Radio Belgrads signal i hela Europa, Nord Afrika och bortom Moskva. Detta objekt bombades tre gånger (25, 30 och 31 maj). Allt var utplånat: byggnaden som uppförts strax efter andra världskrigets slut, sändare, verkstäder, aggregat, magasin… samt antennsystemen. Skadan på det här objektet – ett av de största i Europa - uppgår till 12 700 390 dollar. Men galenskapen slutade inte i Zvecka. Sändarna i Srbobran, Aleksandrovo, Bujanovac, Komoranu, Veterniku, Novom Pazaru och Krnjaca totalförstördes. Deras gemensamma styrka uppgick till över 1600 kw.
I Krnjaca förstördes även en ny satellitstation som var primören för den framtida utvecklingen av RTS. Via satelliten EUTEL SAT täckte RTS signal SR Jugoslavien, Västeuropa, en stor del av Ryssland och Mellanöstern. Skadorna i Krnjaca (Storbelgrad) uppgår till 1 762 736 dollar.

Under bombningarna var det helt omöjligt att genomföra någon som helst reparation. De flesta objekten bombades i flera omgångar dag som natt. Därför flyttades alla tjänster till andra ställen och de anställda verkade under ohyggliga omständigheter. Trots detta har RTS framgångsrikt utfört sin uppgift.
Dusan Lazarevic