I samband med mötet mellan Demokratiska Folkrepubliken Koreas ledare
Kim Jong Il Sydkores president Kim Dae Jung i juni i år i Pyongyang publicerades
en artikel i DN skriven av Bengt Albons, som försökte beskriva den
historiska bakgrunden till mötet. Beskrivningen lämnade en del att
önska. En SKP-medlem skickade en e-mail till Albons och undrade varför
han i rapporteringen om strävan efter återförening i Korea inte
hade nämnt betongmuren som sträcker sig tvärs över halvön.
Partikamraten påpekade att denna mur, som byggdes av USA och Sydkorea
på 1970-talet, aldrig har nämnts i de svenska medierna, i bjärt
kontrast till Berlinmuren, vilken har varit ett ständigt återkommande
ämne sedan den restes 1961, och i den borgerliga propagandan blivit en
symbol för de onda kommunisternas vägran att låter folk i Öst-
och Västtyskland umgås med varandra. Albons svarade med följande
e-mail: (SKP-medlemmens namn anges inte för att undvika repressalier på
dennes arbetsplats):
16.06.2000
Hej XX!
Tack för ditt brev och dina uppskattande ord. Tyvärr, jag känner
inte till detta. Jag skulle dock tro att det snarare handlar om ett staket än
en mur.
Syftet måste då vara att försöka förhindra infiltration
från nord till syd, alltså det motsatta syftet till Berlinmuren
som ju byggdes för att stänga folk inne. Nordkorea har gjort många
försök att infiltrera Sydkorea. Bland annat har de grävt tunnlar
under gränsen och skickat infiltratörer med ubåtar.
Bästa hälsningar,
Bengt Albons
Kamrat XX hade inte tillgång till någon detaljerad information om muren och bad därför undertecknad skicka upplysningar till Albons, vilket gjordes i följande e-mail:
16.06.2000
Bäste Herr Albons!
XX skickade mig ditt svar till en e-mail om murarna i Sydkorea och Östtyskland.
Muren i Korea är inte något staket. Den är 240 km lång,
byggd av armerad betong tvärs över hela halvön genom den södra
delen av den demilitariserade zonen. Muren är mellan 10 och 19 meter tjock
vid marken och 3-7 meter på toppen, och höjden varierar mellan 5-8
meter. Den är krönt med taggtråd, kanonvärn, utkiksposter
och andra militära installationer. Där muren korsar vattenled finns
enorma galler av metall som effektivt blockerar allt utom mycket små djur
och fiskar från att kommer förbi. Muren består av mer än
800.000 ton betong och 300.000 ton armeringsjärn, och är ett av de
största byggprojekt US Army Corp of Engineers någonsin har drivit
utanför USA. Jag har själv sett den i verkligheten.
Murbyggandet avslutades 1977, och ändamålet var inte att utestänga
infiltratörer från Nordkorea, eftersom ingen i sitt rätta sinnesbruk
skulle försöka gräva en tunnel nord-syd, eller syd-nord, för
den skull, under den demilitariserade zonen i Korea, vilken om jag minns rätt
är ungefär 35 km bred. Om en mentalt störd individ skulle ändå
försöka gräva en dylik tunnel skulle det ta många år
och den tänkta infiltratören skulle komma upp till jordens yta i ett
område som sannolikt har världens tätaste koncentration av soldater
och larmdetektörer.
Om du har kontrollerbara bevis angående försök från Nordkorea
att bygga tunnlar under den avmilitäriserade zonen skulle jag vara mycket
intresserad av att se dessa.
Muren kunde naturligtvis inte ha någon som helst påverkan vad gäller
påstådda försök att infiltrera Sydkorea med hjälp
av ubåtar. Om Nordkorea skulle vilja infiltrera Sydkorea med spioner skulle
den suntförnuftigaste vägen vara att förse dem med falska pass
och sedan låta dem flyga till Seoul från Hong Kong eller en annan
stor flygplats i Asien.
Muren i Korea byggdes som en direkt politisk provokation och ett hinder till
återförening i Korea, efter en serie möten tidigt på 1970-talet
där representanter för både Nord- och Sydkorea krävde en
fredligt återförening och oberoende, d v s av USA. Nordkoreas regering
gjorde det klart då och många gånger efteråt att man
i den första fasen av återföreningen var beredd att acceptera
en kapitalisisk zon i Syd under förutsättningen att en socialistisk
ekonomi kunde fortsätta i Nord.
Dokumentation om detta är lätt tillgänglig på Nordkoreas
ambassad i Stockholm.
Förresten, har jag aldrig sett en förklaring i DN om varför USA
har kärnvapenbestyckade missiler och bombplan i Sydkorea. Ledaren i DN
som påstod att Nordkorea skulle vara det största hotet mot freden
och säkerheten i Asien och snart kommer att ha egna atombomber är
nonsens. Det finns bara en nation som ha använt kärnvapen i krig -
USA. Förintelsen i Hiroshima och Nagasaki var helt onödiga, som definitivt
fastslås i The decision to use the atomic bomb and the architecture
of an American myth (Knopf, 1995), av Gar Alperovitz, en framstående
amerikansk historiker.
Amiral Leahy, en av Franklin Roosvelts närmaste rådgivare, var som
många andra höga militärledare emot att bomberna skulle fällas.
Om president Truman och utrikesministern Byrnes sa han : De gick ut och
dödade så många kvinnor och barn som de kunde, vilket var precis
vad de ville göra från början. Det största hotet
mot freden och säkerheten i Asien är faktiskt USA:s regering, vilket
framgår av dess prestationer i bl a Indonesien, Vietnam och Laos.
Vad gäller Berlinmuren, var den inte byggt för att hålla DDR-medborgare
bakom deras gränser. Huvudmålet var att värna mot kontinuerlig
infiltration av västerländska agenter (samma typ av infiltration som
du fördömer på Nordkoreas part), och att kontrollera det olagliga
utflödet av konsumtionsvaror till Västtyskland. Baslivsmedel som smör
och mjöl var naturligtvis mycket billigare i DDR:s socialistiska ekonomi
än i BDR:s kapitalistiska system. Västtyskarna, i synnerhet de som
arbetade i Östtyskland, hade under en följd av år varit vana
att köpa stora mängder av dessa livsmedel i Östtyskland och sälja
dem med betydande vinster i Västtyskland.
Peter Cohen
Svar från Bengt Albons:
17.06.2000
Bäste Peter Cohen,
Jag är fullständig häpen. Jag hade ingen aning om att människor
med din tro fanns ännu idag. En Berlinmur för att stoppa ett smörflöde
till Väst! Om jag trodde på Gud skulle jag säga må han
välsigna dig.
Bästa hälsningar,
Bengt Albons
Nästa e-mail, från undertecknad till Bengt Albons:
19.06.2000
Bäste Herr Albons,
Jag skickade dig en ganska lång e-mail i vilken 35 rader hänvisade
till muren i Korea, 13 till en krigsförbrytelse som begåtts av Harry
S. Truman, och 8 rader till muren i Berlin. Ditt ända svar var en raljant
kommentar om min tro, om vilka du vet lika lite som du gjorde om muren i Korea.
Du verkar inte har någon som helst nyfikenhet angående fakta som
strider mot vad du tror.
Koreamurens betydelse är naturligtvis att den motsäger mytologin i
Sveriges huvudmedier om att det är Nordkorea som har motsatt sig återföreningen.
De dokument på Nordkoreas ambassad som jag hänvisade till är
en fullständig vederläggning av denna mytologi.
Enligt International Herald Tribune är arkiverna i den forna DDR nu öppna.
Vilken företagsam journalist som helst skulle kunna studera dem och läsa
protokoll om beslutet att bygga Berlinmuren.
Jag är inte säker om vilka av mina tro du hänvisar till, men
nedan finns några av dem. Jag tror att DN komma aldrig att:
· Informera läsarna om Koreamuren eller det faktum att Nordkorea
under ca 30 år har yrkat för fredlig återförening.
· Förklara varför USA vidmakthåller militärstyrkor
och kärnvapen på koreansk mark, och fördöma detta.
· Läsa Koreakrigets undangömda historien, av I.
F. Stone
· Läsa Gar Alperovitz bok, vilken aldrig recenserats i Sverige vad
jag vet.
· Informera läsarna om en artikel som nyligen förekommit i
tidskriften The New Yorker, i vilken Seymour Hersh avslöjar krigsförbrytelser
som begåtts av US 24th Mechanized Infantry division i Irak 1991. Hersh
var mannen som avslöjade USA:s krigsförbrytelser i My Lai i Vietnam.
Han är en ganska bra journalist. För ett par veckor sedan talade jag
med någon på DN:s utlandsredaktion som bekräftade att DN abonnerar
på The New Yorker. Han sa att ingen hade uppmärksammat artikeln,
och tackade mig för tipset. Jag har inte sett någon hänvising
till Hersh-artikeln i DN.
· Informera läsarna om att den pågående bombningen av
Irak och FN-sanktionerna inte bara döda barn, men också gör
att amerikanska oljebolag kan köpa olja till mycket låga priser genom
agenter, raffinera den i USA och sedan sälja de raffinerade produkterna
med saftiga vinster. Se Covert Action Quarterly, nr 69, vår/sommar 2000.
· Informera läsarna att vid tiden då Berlinmuren byggdes var
Conrad Adenauers statssekreterare en viss Hans Maria Globke, en hängiven
nazi och en av de två författarna till Nürnberglagarna, vilka
fråntog tyska judarna deras medborgerliga rättigheter. Adenauer tillsatte
Globke som statssekreterare 1949 med godkännande från regeringarna
i Frankrike, Storbritannien och USA. Globkes första uppgift var att välja
lämpliga kandidater för ledande befattningar i det västtyska
statsväsendet. Kandidaterna som han valda var samtliga nazister. Bland
dem fanns Alfred Hartmann, statssekreterare i Adenauers finansministerium, som
1942-43 hade ansvar för ariseringen i Tyskland, d v s konfiskeringen
av judisk egendom för distribution till s k arier. Ett lagförslag
som gav amnesti till samtliga nazister och krigsförbrytare skrevs av Globke
1951 och presenterades av Adenauer till Bundestag i Västtyskland, som godkänt
det. Ingen protest hördes från Väst. Globke var makten bakom
tronen i Västtyskland tills han var tvungen att avgå 1963 efter ha
varit dömd i sin frånvaro av en domstol i DDR. Han fick emellertid
en tillfredsställande pension, betalt naturligtvis av den västtyska
regeringen. Ett annat intressant fall är Heinz Trettner, som dömdes
för krigsförbrytelser men blev ÖB för Västtysklands
armé, med NATO:s godkännande. Trettner var kommendant för Luftwaffe
skvadron 88, som begick terrorbombingar i Guernica och Durango under det spanska
inbördeskriget. Han var också ansvarig för terrorbombningen
av Rotterdam samt för massaker i Florence och Fiesole under den tyska reträtent
1944. Som du ser, hade östtyskarna gott om skäl för att bygga
en mur, men jag tror att det är osannolikt att någon på DN
vet om dem. Om Berlinmuren borde har byggts är en annan fråga. I
alla fall, en tidning som DN, som passionerat engagerar sig i avslöjandet
och upprepandet av vad som hände under Förintelsen, borde vara intresserad
av att förklara för sina läsare varför regeringar, rättsväsendet,
polis, militär och undervisningssystem i Västtyskland efter 1945 leddes
och bemannades av nazister, med Västvärldens godkännande.
På ämnet jordbruksprodukter i DDR föreslår jag att du
tar kontakt med Robert Mcintyre, en amerikansk agronom som för några
år sedan skrev en artikel där han visade att om det östtyska
kollektivjordbruket tillåtits konkurrerar på jämna villkor
med den västtyska jordbrukssektorn så hade den senare varit bankrutt
i mindre än två år. Du kan nå Mcintyre genom tidskriften
Monthly Review den oberoende socialistiskt tidskrift, undert anm) i New York,
men jag tror inte att du kommer att försöka göra det. Inte heller
tror jag att du kommer att kontakta Covert Action Quarterly.
Förresten, jag noterade att du inte hänvisar till något bevis
för din tro att nordkoreaner har försökt gräva tunnlar under
den demilitäriserade zonen.
I förhoppning om mer fakta och mindre tro,
Peter Cohen
Bengt Albons svarar:
19.06.2000
Bäste Peter Cohen,
Jag har mycket respekt för Sy (smeknamn för Seymour, undert anm) Hersh.
Jag har läst hans artikel i The New Yorker och har inget att invända
mot honom. Eftersom jag inte längre är utlandsredaktör på
DN har jag ingen åsikt om varför tidningen inte har rapporterat om
hans artikel. Jag kan dock försäkra dig att det fanns ingen komplott.
Att döma av dina hänvisningar ser det ut som om du läser mycket.
Jag kan bara beklaga att du inte har lärt någonting från människor
som har en annan tro än din egen. Jag visste inte att The Monthly Review
fortfarande existerade. Jag abonnerade på den på 1960-talet. Lyckligtvis
har jag insett att saker och ting inte alltid är som de presenteras i denna
tidskrift, och att sextiotalet är borta för alltid. Jag tycker att
din sak är sjuk.
Hälsningar, Bengt Albons
Svar från undertecknad:
21.06.2000
Bäste Herr Albons,
Jag avser nu avsluta denna instruktiva brevväxling, om inte du vill fortsätter.
Jag kommer att vara bortrest under ca 4 veckor fr o m idag, så att jag
inte kan svara på e-mail förrän sent på juli.
Jag har aldrig sagt eller antytt att det finns en komplott på
DN. Hänvisningar till komplotter är den sista utvägen för
de som är intellektuellt bankrutt när de möter en verklighet
som gör dem oroliga.
Kamrat XX informerade dig om muren i Korea. Du viftade bort detta som ett missförstånd.
När jag skickade information om muren till dig visade du en total brist
på den nyfikenhet som är förutsättningen för anständig
journalistik, och tog tillflykt till en billigt personlig förolämpning.
Du upprepade denna taktik i din senaste e-mail.
På tal om sjukdom vore det en bra idé att skicka en DN-journalist
på tur i Asien. Han kunde börja i Nordkorea, där barnarbete
och barnprostitution (likt andra typer av prostitution) är olagliga. Han
kunde besöka Filippinerna, Thailand och Indien, där dessa fenomen
är både legala och vitt utbredda, inte minst därför att
medborgare i den civiliserade Västvärlden åker dit för
att köpa tillgång till de sexuella och anala organen av pojkar och
flickor. Journalisten kunde då förklara för DN:s läsare
att detta bevisar att Nordkorea är ett sjukt samhälle, men de tre
andra är hälsosamma.
Din journalist borde också läsa de FN rapporterna som visar att endast
under 1990-talet dog ca 10 miljoner barn under 5 varje år i brist på
medicinsk behandling som skulle kosta ca 15 SEK per barn, och att ca 30 miljoner
andra människor också dog årligen av svält. Alltså
ca 400 miljoner förtida dödsfall under ett decennium, medan den försvinnande
lilla minoriteen av världsbefolkningen som kontrollerar den kapitalistiska
ekonomin blev rikare för varje år. Du kunde förmodligen hjälpa
din kollega förklara att detta är ytterligare bevis på det kapitalistiska
systemets inneboende hälsa. Men jag tvivlar på att journalisterna
på DN skulle vara intresserade.
Om man bor i Sverige och har tillgång till internationella tidskrifter
vet man att DN och andra ledande medier konsekvent ignorerar nyheter som inte
passar deras politiska åsikter.
Ett exempel bland de tusentals i mitt pressarkiv: Under 90-talet publicerade
International Herald Tribune (IHT) en artikel skriven av mannen som förberett
en videofilm för CIA om Sovjetunionens nedskjutandet av ett passagerarplan
från Sydkorea. Denna video visades för den amerikanska kongressen
och presidenten som ett beslutsunderlag. Men artikelförfattaren skrev att
hela presentationen hade förfalskats, och att Sovjets beskrivning av incidenten
var korrekt.
Jag faxade en kopia av artikeln till DN, Rapport och Aktuellt. Alla tre sade
att den saknade journalistiskt intresse. Åtminstone hade IHT
tillräckligt med integritet för att publicera artikeln. De stora svenska
medierna har inte det.
Under NATO:s kriminella angrepp på Jugoslavien fungerade DN som en Nato-pressbyrå
och förmedlade NATO:s åsikter som sanningen. Medan IHT, The Independent,
The Guardian och andra gav utrymme för rapportering som visade att NATO:s
version var en lögn, var DN tyst. Därför att DN inte har någon
integritet.
DN var också tyst när jag faxade dokument skrivna av generallöjtnanten
i Indiens armé Nambiar och general MacKenzie i Kanadas armé. Båda
var överbefälhavare för FN i Jugoslavien tidigt på 90-talet.
Båda konstaterade utan omsvep att det inte finns några bevis på
att serberna skulle vara skyldiga till folkmord eller etnisk rensning, och båda
fördömde NATO:s angrepp som krigsförbrytelse. DN ignorerade också
Paul Watsons rapportering inifrån Kosovo, vilken återgavs i både
IHT och Los Angeles Times, bland andra tidningar. Watson rapporterade att serberna
inte förföljde etniska albaner, utan skyddade dem från UCK,
vilken som alla utanför Sverige vet - är en kriminell organisation
som enligt Interpol, US Drug Enforcement Agency och FN:s Narkotikakommission
kontroller narkotikamarknaderna i bl a Benelux, Tyskland och Tjeckien.
DN ignorerade också det smått sensationella avslöjandet att
den berömda bilden på serbiska koncentrationsläger
var en förfalskning av journalister från brittiska ITV. Andra nyheter
som DN ignorerat inkluderar rapporten från USA kongressledamoten Jim Saxton,
ordforande för representanthusets kommitté om terrorism, efter hans
besök i Kosovo i april 1999, samt en artikel av John Laughland i London
Times på sommaren 1999 som visade att den s k Tribunalen för forna
Jugoslavien är en lagbrytande domstol med orättvisa regler.
Jag kunde fortsätta uppräkningen med många sidor.
Samtliga ovanstående artiklar publicerades i tidningar som stödde
NATO:s angrepp. Men inte i DN.
Det är ett faktum, inte en fråga om tro, att du, dina kolleger på
DN och tidningens ägare vägrar att undersöka eller rapportera
nyheter som inte passar er tro. Detta ställningstagande återspeglas
exakt i dina e-mail till mig. Tillsammans är ni en skam för den journalistiska
professionen.
I förhoppning om mer fakta och mindre tro,
Peter Cohen