Sagan om arbetsmarknadens drastiska förbättring

I riksdagen och även ute i det övriga samhället pågår en minst sagt förvirrad diskussion om arbetslösheten och andelen sysselsatta av Sveriges arbetsföra befolkning.

Regeringen försöker i massmedia föra ut en bild av arbetslösheten som rimmar illa med verkligheten.

I arbetsmarknadsutskottets betänkande om arbetsmarknad och arbetsliv talar socialdemokraterna och vänsterpartiet om brist på arbetskraft i vissa sektorer i en sådan omfattning att det skulle bildas s k "inflationsdrivande flaskhalsar". D v s de är rädda att de arbetande skulle ställa "för höga" lönekrav.

Undertecknad är övertygad om att begreppet "inflationsdrivande flaskhalsar" skulle uppkomma även om arbetslösheten vore 50 procent.

Folkpartiet och moderaterna skriver i samma betänkande att över 700 000 personer, eller 17 procent av arbetskraften, helt eller delvis står utanför arbetsmarknaden.

Borgarnas beskrivning av verkligheten är mer sanningsenlig än vänsterpartiets och socialdemokraternas skönmålning av Sverige.

Eurostat, som sköter statistiken i EU, håller på att iordningställa en någorlunda färsk statistik om arbetslösheten i Sverige 1998, som ska komma ut om någon vecka. EU räknar till skillnad mot Sverige även med de studerande personer som skulle ta ett arbete om det fanns för dem. Därför redovisade EU 1997 2 procent högre arbetslöshet i Sverige än SCB.

Vi kan vara övertygade om att denna skillnad kommer att vara ännu större för år 1998. Antal studerande i gymnasial vuxenutbildning, inkl det s k kunskapslyftet, uppgick under hösten 1997 till drygt 200 000 personer. Antalet studerande inom kunskapslyftet har ökat betydligt sedan dess. Under våren 1998 uppbar dessutom drygt 80 000 personer särskilda utbildningsbidrag, varav 80 procent var arbetslösa.

Det är bra att människorna utbildas, utvecklingen inom arbetslivet kräver allt högre kunskaper. Men utbildningen får inte bli ett självändamål för att kamouflera arbetslösheten. Det är ett allmänt känt faktum att många arbetslösa har slussats från utbildning till utbildning och från åtgärd till åtgärd. Det är viktigt att kartlägga hur hög arbetslösheten egentligen är i Sverige, inte minst med tanke på debatten om utförsäkringarna ur A-kassan.

Regeringen har ju motiverat ändringarna i A-kassans regler med sagan om det drastiskt förbättrade arbetsmarknadsläget.

Birger Hansson, Ludvika

RIKTPUNKT NR:6