Kommunalpolitisk handlingsförlamning

Kommunpolitikerna i Gällivare brottas för närvarande mot riksdagen och regeringen i att förverkliga deras kommunfientliga politik.

Kommunfullmäktige beslutade 22 febr 1999 att försämra kommunens ekonomi med 92 miljoner kronor genom att "spara", som det så vackert låter. Kommunens totala budget omfattar ca 670 miljoner kronor. Så var sjätte krona ska trollas bort.

Samtidigt har man de yviga löftena från senaste valet ett infria. Förbättringar inom vården, omsorgen, skolan. Hur infriandet av detta valfläsk låter sig göras utan att det får en härsken eftersmak står skrivet i stjärnorna.

Orsaken för dessa oförsvarbara "sparåtgärder" är omläggningen av statsbidragssystemet skatteutjämningen minus 25,5 miljoner kronor till år 2000 och regeringens balanskrav som innebär att kommunens kostnader inte får överstiga intäkterna. Därutöver finns ett extra stort underskott i kommunens budget.

Arbetslösheten är ett stort problem och motsvarande befolkningsunderlag som minskar de kommunala skatteintäkterna. Ledande kommunpolitiker "gläds" åt att arbetslösheten sjunker, men vill inte se kopplingen till exporten av arbetslösa som huvudorsaken till minskad arbetslöshet. Nya meningsfulla arbetstillfällen saknas helt.

Gällivare fullmäktige beslutade att uppdra åt kommunens personalutskott att behandla frågan om anställningsstopp för tillsvidaretjänster och indragning av vakanta tjänster. Dessutom föreligger ett konkret förslag från socialchefen Tomas Junkka att 36 tjänster inom den kommunala omsorgen ska bort. Allt i syfte att handla efter de "dekret" som regering och riksdag ålagt kommunerna.

För att ytterligare försämra tillvaron för de äldre, som är mest beroende av omsorgen, finns starka kommunala planer att införa någon form av egenavgift för vård- och omsorgsbehövande som har ett eget sparkapital över 75 000 kr. Pengar som de äldre genom hårt arbete, stora uppoffringar och försakelser lyckats skrapa ihop under ett långt liv i hederligt arbete, ska helt enkelt "konfiskeras".

Hur är det möjligt att en kommun som Gällivare, som gör anspråk på att ha en "socialistisk" majoritet i fullmäktige, så totalt anpassar sig och kapitulerar inför de kapitalistiska fria marknadskraftenas offensiv mot den kommunala och samhälleliga välfärden?

(Vänsterpartiets vice ordförande Johan Lönnroth är upprörd över att det synes vara enbart socialdemokraterna som verkat för ovannämnda regeringsåtgärder, trots sin minoritetsställning. De är helt beroende av vänsterpartiet och miljöpartiet, därför borde "äran" för denna kommunalpolitik tillfalla även regeringens finansbröder, anser Lönnroth.

Vi undertecknade delar Lönnroths uppfattning i den frågan.

Äras den som äras bör.

SKP-Kommunalgrupp i Gällivare

RIKTPUNKT NR:6