Under senare tid har det talats och skrivits mycket om en utredning om kunskaperna i svenska bland de ungdomar som lämnar grundskolan. Det visade sig att även de som hade godkänt betyg inte kunde stava till vanliga svenska ord. Varför är det så ? Jag tycker att egentligen är det inte så konstigt. Det som intresserar unga människor – det avhandlas på engelska eller dålig amerikanska. Alla musikgrupper och enskilda måste skriva och framföra sina låtar på engelska. Inom dator- och internetvärlden rör man sig bara med engelska termer. I affärerna skyltar man med engelska texter. Så skulden vilar på musikindustrin, IT-världen och inte minst företag och vanliga affärer.

Utredningen om kunskaper i svenska bland grundskolans elever råkade jag tänka på när jag hörde ett samtal mellan två unga mammor. På en fråga vad hon skulle göra, blev svaret: Hon skulle in på Lindex och se på barnkläder för European Kids. Har du laddat ditt cash-card kom så nästa fråga? Jag gick just förbi Nordbanken och dom har just satt upp en cash-laddare på väggen. Mammorna skildes åt med var sitt by,by. I see you.

Hur är det, ramsan heter? Som de gamla sjunga, så kvittrar de unga?

För andra året i följd ska det ordnas en sammankomst för överklassen i Uddevalla. I fjol var huvudpersonerna statsminister Göran Persson och finans- och industrimannen Percy Barnevik som hade en dialog och som flög från Uddevalla i Barneviks privatplan.

I år blir huvudpersonerna två politiker med utpräglade högeråsikter: Mona Sahlin (s) och Carl Bildt (m). Maten kostar 5 000 kr för bord för 4 personer. Vill du bara lyssna på Sahlin och Bildt så kostar det 400 kr. Underhållning blir det också. TV:s satirprogram under ledning av Stellan Suhndal ska roa, kommunala musikskolan ska uppträda m m.

Näringslivets Intressegrupp står bakom arrangemanget. Låt överklassen roa sig om dom har lust. Men det märkliga är att Uddevalla kommun, Länsstyrelsen för Västra Götalands landsting liksom vissa regionförbund ger anslag till denna ganska privata fest. Arrangemanget kallas Västfront. Festen anordnas av en tidigare Näringslivschef i Uddevalla kommun som öppnat eget och nu beräknas tjäna upp till 500 000 på detta arrangemang.

Motiveringen från kommunal- och landstingspolitikerna är att detta privata kalas för företagare och topp-politiker ger nya arbetstillfällen i Uddevalla. Då borde förra årets arrangemang gett massor av nya jobb i kommunen. Men statistiken säger något annat. 1998 minskade antalet invånare med 94 personer i Uddevalla. Kanske tycker företagare att en kommunledning som är så dum att man satsar pengar på en privat tillställning – till en sådan kommun bör man vare sig söka sig som företagare eller privatperson. (Det kan nämnas att våra grannstäder Trollhättan och Vänersborg – utan Västfront – ökade sin befolkning med 625 resp 366 personer. ) Uddevalla kommunala ledning talar mycket om hur många nya jobb man räknar med i olika fall. Men mer än prat blir det inte.

Ett färskt exempel: Ett företag som tog emot returpapper och vidarebefordrade det till pappersföretag skulle enligt kommu-nalpamparna ge 10 nya jobb. Nyligen avslöjades att där arbetar en person – ägaren själv – och företaget var konkursmässigt. Huruvida det utgått startbidrag framgick inte av meddelandet, men det är troligt. Det är säkerligen inget speciellt för Uddevalla att det pratas mycket men händer lite – men Uddevalla har i alla fall duktiga politiker på detta område.

När jag använder ordet politiker så menar jag dem som själva kallar sig för sådan och inte jag, som inte anser att de är mer än förtroendevalda som oftast struntar i oss andra.

Som jag skrivit om tidigare så har vi storlandsting i Västra Götaland. Skaraborg, Göteborg, Västergötland, Bohuslän och Dalsland. Där sitter 149 ledamöter (inte 350 som det stod i förra nummer av Riktpunkt och som tyvärr jag var skyldig till). Det gällde något helt annat. Ledningen utgörs av 17 heltidsanställda landstingsråd (regionråd). Dessa 17 har 38 000 kr i månadslön, egen tjänstebil, gratis mobiltelefon, inga karensdagar eller avdrag vid sjukskrivning och dessutom självklart höga traktamenten. Dessutom har varje landstingsråd var sin ersättare – så det gör inget om man blir sjuk. Partierna har heltidsanställda sek-reterare till sin hjälp och givetvis höga partistöd. Så det här vill inte personerna eller partierna bli av med.

Kostnaderna för landstingets ledning kan sänkas med betydande summor. 50 färre i fullmäktige – 3-4 landstingsråd – lön ca 30 000 kr, inga tjänstebilar eller mobiltelefoner gratis, karensdagar och löneavdrag vid sjukdom. Det skulle då ge mer pengar till den egentliga uppgiften som man har: sjukvården. Det skulle självklart innebära mer en markering av viljan än stora resultat, men det skulle ändå ge en hel del. Några fler skulle kunna starropereras, ytterligare ett antal bland alla oss som försämrat vår hörsel i jobbet skulle kunna få en digital hörapparat (ca 8 000 kr) och kunna mer aktivt deltaga i det sociala livet. Det skulle också kunna innebära att man kunde slippa ha vakter från vaktbolag, så att inte patienter i korridorer är i vägen för brandutrustningar eller nödutgångar. Det sista sker i Uddevalla där man avrustat en mängd salar efter införande av gemensam stordrift med sjukhuset i Trollhättan (NÄL). Men vad bryr sig högavlönade landstingsråd om sådana petitesser?