På grund av tidigare konflikter på Balkan har Serbien förut tagit emot en halv miljon flyktingar som tvingats fly vid krigen och utrensningarna av serber i Krajinaområdet i Kroatien och i Bosnien. Dessa bor fortfarande i lägerliknande provisorium på grund av att Folkrepubliken Jugoslavien under hela 90-talet av "västvärlden" hållits i påtvingad fattigdom, genom sanktioner.

Med anledning härav och många europeiska länders kallsinnighet till krigets offer i Serbien, blir naturligtvis frivilliga insatser desto viktigare. Jugoslaviska konsulatet i Malmö har samlat pengar som skänkts i Sverige på ett postgirokonto för inköp av förnödenheter till barn, bl a mjölkpulver som beställts i Rumänien, där priset är lägst. Förnödenheterna fördelas i Serbien genom jugoslaviska Röda korset, som är en av de få hjälporganisationer som arbetar utanför Kosovo.

Alla jugoslaviska tillgångar i utlandet blockeras tydligen nu, som en ytterligare sanktion mot det krigshärjade landet. Därför har posten i Malmö vägrat överföra de insamlade pengarna från det postgirokonto där de finns, när betalning skulle göras den 22 juli 1999 för 10 ton mjölkpulver till spädbarn i Serbien.

Vilka åtgärder tänker utrikesministern vidtaga för att jugoslaviska Röda korset skall få tillgång till de viktiga förnödenheter som de pengar, som enskilda och organisationer i Sverige skänkt, var avsedda för?

Karin Wegestål har ställt en fråga till mig med anledning av en insamling med anknytning till Förbundsrepubliken Jugoslaviens konsulat i Malmö.

Genom ministerrådets förordning (EG) nr 1294/1999 av den 15 juni 1999 har alla tillgångar som tillhör Förbundsrepubliken Jugoslaviens regering eller Serbiska republikens regering utomlands frysts. Med Förbundsrepubliken Jugoslaviens regering och Serbiska republikens regering avses regeringen på alla nivåer, dess byråer och organ, samt de bolag, företag, institutioner och enheter som ägs eller kontrolleras av regeringen, således även Jugoslaviens konsulat i Sverige.

Rådsförordningen skall tillämpas av berörda parter, i detta fall bl a Postgirot. Rådsförordningen ger inte medlemsstaternas regeringar någon möjlighet att medge undantag från förordningens bestämmelser.

Samtidigt är regeringen väl medveten om den mycket svåra humanitära situationen som existerar i Jugoslavien, inte minst bland alla dem som flytt såväl från Kosovo som från Kroatien eller Bosnien-Hercegovina. Sanktionerna till trots görs därför humanitära insatser i Jugoslavien som syftar till att lindra nöden. Den svenska regeringen har under 1999 bidragit med 8,4 miljoner kronor till Internationella Rödakorsfederationen (IFRC) för stöd till flyktingar som befinner sig i Serbien. FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), till vilken Sverige är bland de största givarna, bedriver också ett mycket viktigt arbete bland flyktingarna inne i Serbien.

Förbundsrepubliken Jugoslavien, en suverän stat, har i strid med internationell rätt utsatts för 80 dygn av terror-bombningar. Nu stundar en lång och mödosam återuppbyggnad av en nation i ruiner.

Statens Räddningsverk i Sverige är känt för viktiga fredsinsatser som att röja upp och skapa bättre levnadsbetingelser för civilbefolkningen i områden där krig och andra katastrofer slagit deras tillvaro i spillror.

Räddningsverket har liksom svenska militära fredsstyrkor gjort stora insatser med verkligt fredsbyggande, eftersom de kunnat samarbeta med båda sidor i ett konfliktområde. Förhoppningsvis kan de tillåtas göra detta också denna gång.

Hundratusentals av Jugoslaviens invånare kommer att sakna tak över huvudet när vintern kommer. I vissa områden gör sig vintern påmind redan i oktober månad. Ett mycket stort antal bostäder saknar i dagsläget hela tak, fönster och uppvärmningsmöjligheter. Bl a kommer det att behövas stora mängder av armerad plast för att inför vintern täta hålen där fönstren suttit. Detta material måste framställas eftersom det ej finns i lager.

Räddningsverket behöver en rejäl framförhållning för att hinna införskaffa material och utrustning som krävs för att åtminstone provisoriskt kunna göra bostäderna beboeliga.

Avser försvarsministern vidta några åtgärder så att hjälparbete kan komma i gång före vintern?

Med det beslut regeringen fattade den 22 juni om akuta svenska biståndsinsatser i Kosovo och den närliggande regionen, gav regeringen Sida i uppdrag att genomföra humanitära insatser och återuppbyggnadsprogram i enlighet med Sidas skrivelse till regeringen den 18 juni 1999. Fram till den 22 juni hade Sverige beviljat totalt 83,5 miljoner kronor i bidrag för humanitära insatser i området. För ytterligare insatser under återstoden av 1999 står 170 miljoner kronor till Sidas förfogande. Enligt min mening har Sverige därmed god beredskap att genomföra hjälpinsatser inför vintern.

Enligt den svenska biståndsstrategin till Kosovo och den närliggande regionen kommer det redan pågående humanitära biståndet att fortsätta under minst två år. Ett nytt program för akuta återuppbyggnadsinsatser kommer också snarast att sättas i gång. Humanitära insatser kommer till väsentlig del att kanaliseras via multilaterala organ. Dessa kommer att inrikta sig på tillfälliga bostäder till flyktingar, minröjning, transportstöd, hälsosektorn, liksom stöd till olika former av samordning. Tonvikten i de omedelbara återuppbyggnadsinsatserna under resten av 1999 kommer att ligga på akut återuppbyggnad, rehabilitering och reparation av grundläggande infrastruktur. Under de uppskattningsvis första tre åren kommer Sida även att koncentrera delar av utvecklingsbiståndet till s k integrerade områdesprogram som täcker ett stort antal aktiviteter i det lokala samhället, såsom återuppbyggnad av bostäder genom hjälp till självhjälp samt reparation av bygdens lokala infrastruktur och gemensamma byggnader. Programmen föreslås till största delen genomföras av samma svenska organisationer som varit verksamma i Bosnien-Hercegovina.

I sammanhanget vill jag påminna om att Sverige även bidrar till de nödlidande i regionen genom de medel som kanaliseras via EU och den gemensamma budgeten. Måndagen den 5 juli 1999 fattade den europeiska kommissionens organ för humanitärt bistånd ECHO beslut om insatser i regionen om 1,7 miljarder kronor (196 miljoner euro) fram till slutet av 1999. En av de prioriterade insatserna blir nödreparationer av skadade bostadshus. Totalt har ECHO därmed bistått regionen med ca 3,3 miljarder kronor (378 miljoner euro) under 1999.

Karin Wegestål uppmärksammar i sin fråga nödvändigheten av att Räddningsverket har framförhållning för att på uppdrag kunna genomföra insatser för vintern. Enligt sin instruktion har Räddningsverket bl a uppgiften att upprätthålla beredskap för hjälparbete. Vidare skall de enligt regleringbrevet kunna medverka i den inledande återuppbyggnadsfasen i krigs- och katastrofdrabbade länder. Detta omfattar förutom direkt livsuppehållande materiel såsom tält och filtar bl a även transportstöd, sambandsexpertis, logistikstöd, vattenrening samt minröjningsexpertis. Räddningsverket kan med kort förvarning iordningställa skadade bostadshus så att de kan brukas även under höst och vinter i avvaktan på permanenta lösningar. Förutom egna resurser kan Räddningsverket genom avtal med olika leverantörer snabbt mobilisera resurser av god kvalitet. En kartläggning har påbörjats för att identifiera tänkbara leverantörer av t. ex byggnadsmaterial i närområdet.

I samband med den nu aktuella krisen på Balkan var Sverige bl a genom Räddningsverket mycket snabbt på plats. Räddningsverket har bl a transporterat ned ett stort antal förnödenheter till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) i Albanien och upprättat ett samordningscenter för FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA) i Makedonien. Vidare har Räddningsverket anlitats av FN:s livsmedelsprogram (WFP) för att utföra transporter, av FN:s barnfond (Unicef) för att upprätta en samordningscentral i Pristina och nyligen för uppbyggnaden av FN:s minsamordningscenter i Pristina. Efarenheter visar att Räddningsverkets insatser har störst genomslag när de företas på uppdrag av lokalt verksamma FN-organ. Intresset från bl a UNHCR, Unicef och WFP att använda sig av Räddningsverkets tjänster är mycket välkommet och något som både regeringen och Sida uppmuntrar. Jag bedömer därför att Räddningsverket står väl rustat för att på uppdrag av UNHCR, Unicef eller någon annan organisation genomföra insatser i Kosovo eller i den närliggande regionen, inte minst vad avser reparation av bostäder inför vintern.

Allt bistånd som Anna Lindh talar om kanaliseras ju till Kosovo - naturligtvis i enlighet med EU:s beslut.