Regeringsrätten har nyligen beslutat att ge regeringen rätt att stänga en reaktor vid Barsebäcksverket. Ordföranden i regeringsrätten kommenterade i TV beslutet med att Barsebäcksverket ligger i ett tättbefolkat område både på svenska och danska sidan.

Barsebäcks placering är dock vid en internationell jämförelse inte exceptionell. Runt Hamburg finns kärnkraftverk i storstadsområdet. I gränsområdet mellan Frankrike, Tyskland och Luxemburg, som är ett av världens tätast befolkade finns flera kärnkraftverk. I Frankrike med en befolkning sex gånger Sveriges finns 58 reaktorer och Japan med en befolkning 13 gånger Sveriges på en mindre yta än Sverige har 54 kärnkraftverk. Folk i tätbefolkade länder måste känna sig hånade av det svenska avvecklingsbeslutet. Varje nedlagd reaktor innebär ytterligare en försämring av luften i världen. Den farliga växthuseffekten känner inga gränser. Det kan tillfogas att även den danska regeringen godkände placeringen av Barsebäck innan byggstarten i slutet av 1960-talet.

Alla kärnkraftsverken i Sverige och i Finland behövs för att på ett miljömässigt gynnsamt sätt klara elförsörjningen i Norden under kalla vinterdagar och vid de återkommande torra åren då vattenkraften sinar. Enligt det Nordiska samarbetsorganet NORDEL så ökade elanvändningen med 2,7 % senaste året. Redan idag importerar Finland stora mängder elektricitet från de ryska kärnkraftverken. Kärnavfallsfrågan går mot sin lösning i Norden med Finland i spetsen. Ett slutförvar för använt kärnbränsle planeras i sydvästra Finland. I Sverige pågår undersökningar i flera kommuner för ett sådant slutförvar (nyligen har också Älvkarleby och Hultsfreds kommuner anmält intresse) .

Ständigt pågår i världen arbete på att stärka kärnsäkerheten. Resultaten redovisas varje år på många internationella konferenser. I år har också medlemsstaterna i den Internationella kärnsäkerhetskon-vention sammanträtt i Wien och därmed manifesterat sin vilja att ständigt höja kärnsäkerheten.

Vid tillämpningar av kärnteknologi utsänds strålning i en eller annan form. Höga stråldoser kan ge omedelbart dödliga skador och också ge upphov till cancer och skador på arvsmassan. Det är dock fortfarande osäkert om låga stråldoser är farliga eller eventuellt något nyttiga. Inom strålskyddsområdet tillämpas av myndigheterna över hela världen (i Sverige Statens strålskyddsinstitut, SSI) den linjära hypotesen, som säger att även den minsta stråldos kan vara skadlig. Nyligen diskuterades de etiska principerna som ligger till grund för strålskyddet vid ett internationellt symposium på SSI. Vid symposiet diskuterades alternativa principer för strålskyddet som kan komma att få praktisk användning. I senaste numret av SSI:s engelska tidning SSI-News (99/2) redovisas hur strålningen på vår jord har minskat i ett geologisk perspektiv under livets tillkomst (evolutionen). Den naturliga strålningen är idag en endast ca en tiondel av strålningen för fyra miljarder år sedan.

Kärntekniken är idag i hela världen ett utomordentligt verktyg inom sjukvården för undersökning och behandling. I Sverige kommer forskningsreaktorn i Studsvik att användas för cancerterapi. Tidigare obotliga hjärntumörer behandlas med neutronstrålar från reaktorn. Vi alla har undersökts med olika strålar (röntgen, gammakameran och magnetkameran). Även lindring av svåra smärtor kan åstadkommas med strålning (radioaktiva ämnen sprutas in i patienten). Många cancerpatienter räddas idag till ett meningsfullt och aktivt liv med hjälp av kärnteknik. Skrämselpropagandan mot mammografi (bröströntgen) riskerar kvinnors liv.

Inom forskning och utveckling är strålningsmetoder inom många fält ett förträffligt instrument för få fram noggranna data. Kärnfysikalisk och kärnkemisk analysteknik utmärker sig för hög känslighet och stor noggrannhet. Det gör den till ett mycket användbart verktyg inom tex. miljöforskningen och arkeologin.

Docent Frigyes Reisch
(kärnsäkerhetsexpert)

Fil dr Lars Persson
(strålskyddsexpert)