Stoppa kriget mot Iraks folk!

Sveriges Kommunistiska Partiska fördömer skarpt USAs och Storbritanniens krig mot Iraks folk. Vi protesterar inte bara mot sättet, hur en självutnämnd världspolis sätter sig över det internationella världssamfundet med dess representanter i FN och säkerhetsrådet. Vi protesterar mot strävan att hantera problem inom vissa länder eller internationella konflikter med militär våld. Var ligger skillnaden mellan det potentiella irakiska våldet USA påstår sig vilja förhindra och förstörelsen, lidandet, ödeläggelsen som de oavbrutna amerikansk-brittiska attackerna vållar för det irakiska folket?

Bombattackerna är och förblir ett grovt brott mot folkrätten, som dessutom spelar Saddam Husseins regim i händerna.

USA har mot FNs vilja sedan länge lattat upp för detta krig som i grunden handlar om makten och inflytande i världens oljerikaste region.

Vi kräver att Sverige tar avstånd från detta krig och de återkommande övergreppen, inte bara av formella skäl för att värna FN, utan principiellt för att utesluta våld i de internationella relationerna och göra slut på världspolisen USAs inblandning i andra länders angelägenheter. Vem som styr över Irak ska inte bestämmas i Washington, utan av det irakiska folket.

Sverige måste i FN aktivt verka för rustningskontroll och nedrustning, både av kemiska och biologiska, men också atomara och konventionella vapen inte bara i Irak utan i alla länder, inkl stormakten USA.

Irak eller Kosovo: Enda lösningen för internationella konflikter är att förebygga krig

- Dagens krig är till allra största del inbördeskrig som vållas genom yttre imperialistsk inbland och de ständigt vidgade klyftorna mellan de rika och de fattiga i världen. Inkomstklyftan mellan den rikaste och fattigaste femtedelen av världens befolkning beräknas av FN med 75:1, jämfört med Sveriges förhållande på ca 5:1. En skatt på 4 procent på världens 225 största förmögenheter skulle räcka för att tillgodose alla människors basbehov i form av mat, hälsovård, rent dricksvatten och utbildning.

- De fattiga råvaruproducerande ländernas exportpriser har under 80-talet halverats i förhållande till importpriserna på förädlade varor från de rika länderna. U-ländernas skuldbörda ökade därför kraftigt, vilket slog kraftigt mot den inhemska befolkningen. Ökade skulder betyder ökande kris och beroende av de stora impeerialistiska makterna, vilka i sin tur dikterar ännu hårdare inskränkningar i levnadsvillkoren för den fattiga befolkningen.

RIKTPUNKT NR:1