Hur mycket ”giftigt skräp” finns i det svenska banksystemet?

Det rapporteras att “Regeringen anslår 1500 miljarder för att garantera att svenska banker kan fortsätta låna ut pengar”. Finansmarknadsminister Mats Odell ”understryker att detta inte handlar om att bankerna är på obestånd. Bankernas solvens, betalningsförmåga på sikt, bedöms som god”.

Men det är troligt att många bankers balansräkningar innehåller betydande volymer av ”giftig skräp”, d v s tillgångar som egentligen är värde bara en bråkdel – om ens detta - av deras bokförde värde. Om inte, skulle det vara lätt att bevisa.

”Giftig skräp” består inte bara om fordran på låntagare som är på fallrepet, t ex i Balticum. De svenska bankerna har varit inblandade i den internationella marknaden för bl. a. ”securitized mortgages” alltså skuldebrev som paketerats som värdepapper på Wall Street, andra investeringar länkade till skuldebrev, ännu mera komplexa ”strukturerade finansiella instrument” såsom ”collateralized debt obligations”, och s k derivatives.

Om de privatägda svenska bankerna har tagit otillbörliga risker bör de också ta konsekvenserna. Det finns ingen orsak för skattebetalarna att rädda dem.

Precis som regeringar i Washington och flera europeiska huvudstäder, försöker Mats Odell och finansminister Borg att övertyga folkets representanter att godkänna planen inom ett par dagar utan någon som helst analys av de svenska bankernas verkliga finansiella positioner.

Odell, Borg och deras kolleger i regeringen har under de senaste månader upprepade att det privatägda svenska banksystemet är stabilt och det finns ingen orsak för bekymmer. Vilken ny information har de tagit del av under de senaste 2-3 veckor?

Den s.k. finansiella krisen i USA och andra länder bottnar i krisen i den verkliga ekonomin (produktion av varor och icke-finansiella tjänster) som har pågått i åratals. Symtom som hög och bestående arbetslöshet, sjunkande reallöner, stagnerande tillväxt, ett växande glapp mellan de rika och det arbetande folket, samt enorma skuldsättning bland låg- och medelinkomsttagare har varit synligt inom OECD-länderna sedan 1980-talet för alla som inte är förblindade av nyliberalismens falska doktrin.

Om Odell och Borg verkligen vill rädda den svenska ekonomin bör de pumpa 1500 miljarder kronor in i den offentliga sektorn för att skapa jobb och garantera högre pensioner samt högre ersättningar för sjuka och arbetslösa, vilket skulle höja köpkraften.

Men först och främst måste de ge svar på tal: Hur mycket ”giftigt skräp” finns i det svenska banksystemet?

Peter Cohen