Vi vill inte bo på en asfaltplan

Riktpunkt fick nyligen ett brev från Anita Jonsson i Järfälla, professionellt sammanfattade synpunkter angående en förändrad detaljplan i Jakobsbergs centrum.
Anita är medlem i SKP sedan många år och till vardags sjuksköterska. Riktpunkt intervjuade henne eftersom hennes initiativ handlar om demokrati och medborgarnas inflytande över sin boendesituation och kommunens byggplaner.

Kort sagt handlar det om att Järfälla kommun (numera under borgerligt styre) vill förtäta boendet. Mitt i centrum vid Folkungavägen/Hammarvägen ska enligt ritningarna ett privat äldreboende byggas och tränga undan en bollplan och en lekplats, och gröna gångstigar.

Anita berättar för Riktpunkt att hon blev arg när det i februari i år dök upp lappar i husportarna med informationen att den sista kvarvarande gröna plätten i området skulle försvinna. Men hon själv och de allra flesta av hennes grannar vill inte bo på en asfaltplats utan naturliga fritidsutrymmen för barn och äldre. Även den sista återstående fria kommunala parkeringsplatsen, som flitigt används av de boende om natten och arbetande i centrum om dagen ska bort, inhägnas och privatiseras.
Anita tog initiativet och kollade i kommunens protokoll hur förslagen hade kommit till stånd. Hon upptäckte att kommunfullmäktige hade diskuterat ärendet redan i juni förra året och lämnat det för vidare utredning. Men de boende fick informationen och uppmaningen att yttra sig först i februari i år, när tre olika förslag med samma kärnidé redan låg färdiga.
Anita insåg snart att det inte är många av invånarna i berörda 132 lägenheter på Engelbrektsvägen 22-24 och Sturevägen 5-7som liksom henne tillhör hyresgästföreningen. Alltså gällde det att själv ta initiativet och mobilisera grannarna.
Hon skrev ihop ett första ställningstagande och satte tillsamman med sin 11-årige son upp information i portarna. Sedan gick hon från dörr till dörr, ringde på hos grannarna och fick så småningom hjälp av en pensionerad ingenjör. Av alla som öppnade dörren var det bara två som tyckte att kommunens byggplan är acceptabel.
Protesten riktar sig emot att området ska förvandlas till en betonggård. Anita uppfattade att grannarna hade samma åsikt. När hon kallade till ett möte kom ett 30-tal invånare – men ingen politiker eller tjänsteman, trots att hon hade mejlat inbjudan till alla adresser enligt uppgift på kommunens hemsida.
Mötet ställde sig enhälligt bakom hennes protest mot föreliggande detaljplan och kravet att bevara nu gällande förhållanden.

– Just nu bor många äldre i området, berättar Anita, men ett generationsskifte är på gång, barnfamiljer flyttar in. Då är det väl dumt och mycket kortsiktigt att ta bort lekplats och bollplan. Hon tyckte att barnperspektivet i detaljplanen är så viktigt att hon tillskrev barnombudsmannen Lena Nyberg. Och hon fick svar och stöd i sin åsikt.

Anita påpekar också ett annat problem. Hon säger:
Jag reagerar på att det råder en stor uppgivenhet bland människorna. Det finns ett starkt politikerförakt och många tycker att det är lönlöst att engagera sig eftersom allt ändå redan är bestämt.
Men hon har en annan uppfattning: - Man måste i alla fall försöka, annars uppnår man aldrig någonting. Dessutom tycker hon att det är roligt att ringa på och lära känna grannarna. Man känner gemenskap och skapar en sammanhållning som också ger trygghet i boende och berikar en själv.

Av fullmäktigegrupperna har hon endast fått svar från två – miljöpartiet skrev att man vill pröva miljöperspektivet, och socialdemokraterna som befinner sig i opposition, lovade att driva frågan utifrån miljö- och barnperspektivet.

Anita undrar också varför invånarnas engagemang för sin omgivning inte lockar en enda tidning att skriva om. Hon har skickat information till alla stora tidningar, men fick inget napp. Inte ens lokaltidningen visade intresse, tvärtom så fick hon besked att chefredaktören hade bestämt att materialet inte skulle in i tidningen. Demokratiperspektiv?

Men Anita ger inte upp. En ny omgång med information ska skickas ut. Och naturligtvis mobiliseras invånarna att närvara vid fullmäktigemöte i juni när detaljplanen ska beslutas.

BH

Svar från Barnombudsmanen

Hej Anita!
Tack för ditt e-postbrev med information om situationen angående detaljplan för Folkungavägen/Hammarvägen i Jakobsberg. Precis som ni tar upp i era dokument har Sverige förbundit sig att följa är FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).  Barnkonventionens artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet, artikel 12 i barnkonventionen säger att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få sina åsikter beaktade. För att leva upp till dessa artiklar i praktiken anser vi att man bör göra s.k. barnkonsekvensanalyser innan beslut tas i frågor som berör barn och unga. En sådan analys inbegriper bl.a. en prövning av vad som kan vara barnets bästa. Som en del av en sådan analys bör, förutom barns och ungas, även åsikter från andra personer i barnets/barnens närhet t.ex. föräldrar och skolpersonal tas i beaktande. Det finns idag inga lagar som säger att kommuner är tvingade att göra denna typ av konsekvensanalyser.
Riksdagen fattade dock ett beslut 1999 om en nationell strategi (prop. 1997/98:183). I denna strategi säger man bl.a. att "kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning".
Barnombudsmannens uppdrag är att ta till vara barns och ungdomars rättigheter och intressen i samhället. Vi granskar om lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtagande enligt barnkonventionen. Vi utövar ingen tillsyn över andra myndigheters arbete och får enligt lag inte heller ingripa i enskilda ärenden. Däremot kan Barnombudsmannen utifrån enskilda ärenden lyfta fram viktiga principer som används i arbetet för att förstärka barns och ungas rättigheter. Den information ni har lämnat kompletterar vår kunskap på området och kan användas som underlag i vårt opinionsbildande arbete.
Vi hoppas att era ansträngningar ger resultat. Om ni upplever att er kontakt med kommunen inte är tillfredsställande kan ni vända er till länsstyrelsen för att få information om huruvida ni kan överklaga planen. Det vore intressant för oss att ta del av den fortsatta utvecklingen i ärendet.
Med vänliga hälsningar
Lena Nyberg
Barnombudsman