Den 16 Världsungdomsfstivalen är nu över. Den internationella progressiva ungdomsrörelsen går vidare, nu ännu starkare än tidigare. Årets festival blev på många sätt väldigt lyckad. Från Sverige deltog närmare 80 ungdomar. Totalt deltog 17 000 från 144 olika länder, som tillsammans representerade miljontals ungdomar och nära 500 olika organisationer.
Vi från SKU anlände till Venezuela den 3e augusti. Redan på vägen från flygplatsen så blev vi ständigt påminda om Venezuelas budskap i form av väggmålningar: ”En annan värld är möjlig”!
Vi blev transporterade i buss till Miranda, ett samhälle som regimen låtit bygga ut för folk som blivit hemlösa vid naturkatastrofen 1999. Där skulle vi bo i två veckor.
Dagarna innan festivalen åkte vi runt på olika projekt. Det märktes tydligt att venezolanerna var glada över att ha oss i deras land, det märktes att de var politiskt medvetna och det märktes att revolutionen lever. Vi fick besöka de Kubanska läkare som finns på plats i Caracas fattiga områden för att ge befolkningen fri sjukvård. Vi besökte skolor, där unga och gamla tillsammans lärde sig läsa och skriva och med egna ögon se att analfabetismen är på väg att helt utrotas.
Vi fick ta del av innehållet i den nya konstitutionen, en konstitution som innehåller rättigheter som inte kan skådas i de ”demokratiska” länderna i väst, rättigheter som garanterar alla mat och bostad. Men även chans att avsätta alla sina folkvalda politiker inklusive presidenten.
Den 7 augusti, festivalens första dag, tillbringade vi på stranden eftersom dagen var tillägnad incheckningsprocessen som vi sedan tidigare avklarat. Den 8 augusti startade festivalen på riktigt. Morgonen ägnas åt att få i ordning fl ag- gor och banderoller till invigningsceremonin som på eftermiddagen skulle starta i Fuerte Tiuna.
De olika länderna radade upp sig i bokstavsordning. Den svenska delegationen ställde upp, med en gemensam svensk banderoll i täten. Efter det gick SKU som främsta organisation för den svenska delegationen, i och med vårt medlemskap i DUV.
Invigningsceremonin var något av det mäktigaste jag varit med om, man kände sig som en deltagare i ett OS arrangemang. Framför varje lands delegation gick prydligt klädda venezolaner med varje nations flagga. Slagorden om Sveriges solidaritet till Venezuela ekade längs den långa marschvägen.
Efter att ha tågat i några timmar, fast sträckan var dryga kilometer når vi fram till ett gigantiskt torg, Plaza de las Academias, där står Venezuelas president Hugo Chavez med ett stort leende på läpparna och hälsade alla välkomna. Det var en mäktig stämning. Väl framme på torget var det dans och musik medan kanonskott avfyrades och tusentals flaggor vajade i skyn.
På scenen en bit bort tillsammans med Hugo Chavez satt representanter från den internationella förberedelsekommittén, Kubas utrikesminister och en del festivalveteraner. Först upp i talarstolen var Miguel Madeira, president för Demokratisk Ungdoms Världsfederation och hälsade alla välkomna och lämnade ett par uppmanande ord. Nästa man upp är Hugo Chavez, han höll en timmes tal, där han bl.a. pratade om alla de framsteg som den progressiva rörelsen har gjort, från segern över fascismen på 40-talet, som blev festivalrörelsens startpunkt till segern för Vietnams folk mot imperialismen till de segrar som på sistone gjorts i Sydamerika. Han avslutade med att berätta att Venezuela idag går i rätt riktning, Venezuela går mot socialism, det enda alternativet till dagens kapitalism. Efter talet så startade ett fyrverkeri som i alla fall jag aldrig kunnat se i Sverige, därefter åkte vi buss tillbaka till Miranda och festivalen var igång.
Miranda ligger omkring 7 mil söder om Caracas och själva festivalen var förlagd till fyra olika områden i Caracas, så det blev bussturer varje morgon och kväll. Men allt fungerade jättebra, både organisatoriskt och praktiskt. Utöver de tidigare nämnda ?7 000 deltagarna så deltog över 5000 volontärer i festivalen, för att se till så allt fungerade och de lyckades. Militärer var engagerade för att garantera vår säkerhet. Kubanska läkarteam var hela tiden på plats dels där vi bodde men även där de olika aktiviteterna ägde rum. De kommande festivaldagarna ägnades åt massvis med seminarium, sociala och kulturella aktiviteter fram till den ?5e augusti, då avslutningsceremonin hölls i Poliedro De Caracas. Där antogs enhälligt, av alla delegater, den slutgiltiga sammanfattningen som kan läsas i detta numer av Riktpunkt. Efter det så blev det fest långt in på småtimmarna där bl.a. den kända Venezuelanska artisten Ali Privera deltog, tillsammans med många andra av Venezuelas stora sångare. Efter kvällen var festivalen officiellt avslutad.
SKU som organisation har stärkts av festivalen, liksom hela den anti-imperialistiska rörelsen. Vi går nu vidare ännu starkare, med nya krafter och nya inspirationer. Vi har fått uppleva ett land som utstrålar hopp, ett land där en revolution pågår. Vi har fått se ett konkret exempel på att ett annat samhälle faktiskt är möjligt och vi har från 144 olika länder gemensamt lovat och försäkrat att detta ska spridas och vi är alla övertygade om att en annan värld är möjlig, den socialistiska.
HÅKAN JÖNSSON, SKU
