Den 7 och 8 maj grundades i Rom ett EU-vänsterparti. Till ordförande
valdes Fausto Bertinotti (ordförande i italienska Rifundazione Communista.
Han betonade att det handlar om ”ett öppet parti” som har sina
huvudpartner i de olika rörelserna i arbetets värld.
14 partier möttes i Rom, 13 av dem gick med i EU-partiet. Tjeckiska KSCM
däremot drog sig tillbaka. Medlemmar är Österrikes KP, Demokratiska
socialsimens parti (Tjeckien), Estniska socialdemokratiska arbetarpartiet, Frankrikes
KP, Demokratiska socialismens parti (Tyskland) Synaspismos (Grekland) , Arbetarpartiet-Munkaspart
(Ungern), Rifundazione Communista (Italien), Socialistiska allianspartiet (Rumänien),
Rifundazione Communista (San Marino), Förenade vänstern (Spanien),
Förenade alternativvänstern (Spanien-Katalonien), Spaniens KP, Arbetets
parti (Schweiz)
Kongressen paroll var: Detta är bara början. Och visst kommer vägen
att vara lång för att förverkliga partiets mål att förena
”demokratiska partier som tillhör alternativvänstern och de
progressiva vänsterkrafter på den europeiska kontinenten…och
som arbetar för den konsekventa omdaningen av dagens förhållanden
till en fredlig och social rättvis värld” som det heter i stadgarna.
Enligt Bertinotti vill partiet börja att ”övervinna kapitalismen
i Europa”.
Enligt stadgarna ska besluten fattas enligt konsensusprincipen, dvs att alla
ska vara överens. Hur svårt det är visade sig redan i diskussionen
om själva stadgan. Majoriteten beslutade en formulering om att ”vår
rörelses legitimitet ska försvaras”, men samtidigt distanserade
man sig och lovade oinskränkt uppgörelse med det man kallar för
stalinistiska brott. Detta blev orsaken till att tjeckiska KSCM inte blev medlem
i detta parti. Detta är också orsaken till att många konsekventa
kommunistiska partier i Europa inte är välkomna till den nya partikonstruktionen.
Europeisk konferens oenig om bildandet av ett EU-vänsterparti.
Initiativet till att bilda ett EU-parti kom främst från Frankrikes
KP, tyska Demokratiska socialismens parti och Italiens Rifundazione Communista.
Första mötet hölls i Berlin i januari.
Den 6 – 7 mars avhölls nästa konferens i Prag med deltagare
från 31 kommunistiska, arbetar- och vänsterpartier. Konferensen var
inkallad för att diskutera samarbete i förbindelse med valet till
EU-parlamentet i juni samt bildandet av ett EU-vänsterparti.
Oenigheten om den nya partikonstitutionen var så stor, att konferensen
avslutades utan något egentligt resultat.
EU-partier
Möjligheten för bildandet av EU-partier, alltså en partibildning
som täcker flera EU länder, är en idé som kommer från
de EU-positiva och integrationsivriga byråkraterna i EU och passar bra
in i planen för utarbetandet av en EU-författning.
Logiken är att de enskilda medborgarna i EU-länderna inte längre
skal känna sig som danskar, tyskar eller italienare – utan som EU-medborgare!
Denna utveckling skal motsvaras av bildandet av EU-partier. Sådana partibildningar
är redan en realitet för de konservative, de nyliberalistiska och
de socialdemokratiska partierna.
Med bildandet av EU-partier följer också möjligheten för
att få ekonomiskt stöd från EU. Detta stöd ges dock inte
utan vidare, t.ex. ska partiernsa stadgar samt kommande stadgeförändringar,
godkännas av EU och partierna ska erkänna EU:s grundläggande
mål.
Det är således tal om EU-partier, som ska arbeta på bas av
EU:s kommande grundlag!
Prag-konferensen