Det svenska folkets övertygande nej till euron markerade ett avståndstagande från det centraliserade och odemokratiska EU-projektet. Folket röstade för demokrati och mot den nyliberala politik som genomförs i EU.
Det svenska nejet har en ovärderlig betydelse för hela Nordens fortsatta kamp mot monopolens EU. Nu gäller det att bryta allt vidare tal om euron och om olika förbehåll, nu inriktar vi kampen mot EU-grundlagen och därmed mot den europeiska förbundsstat som monopolen vill utveckla.
I Danmark, Finland och Sverige skall det nu föras kamp mot antagandet av EU-författningen.
Kapitalets fyra friheter – friheten till att etablera sig eller icke
etablera sig, till att röra sig fritt inom unionen och till att dirigera
arbetskraften där den önskar – upphöjs nu av EU-grundlagen
till författningsmässig status och ges författningsmässigt
skydd.
Ingen tidigare författning har innehållit en sådan bestämmelse.
EU-grundlagen betyder skapandet av en europeisk förbundsstat. Vi avvisar ett samarbete som är dikterat av kapitalets intressen och som via överstatliga lagar och överenskommelser tillintetgör vår nationella suveränitet.
Den europeiska förbundsstaten blir styrt av kommissionen, som är
en regering bestående av ämbetsmän och inte folkvalda. Kommissionärerna
kan således heller inte avsättas vid ett val. Denna regering får
både lagstiftande och utövande makt.
Ministerrådet skall som huvudregel fatta beslut enligt flertalsprincipen
eller med kvalificerat flertal. Det betyder att ländernas befolkningstal
ingår i flertalsberäkningen. Det ger de stora länderna en fördel
på bekostnad av de små länderna i unionen.
EU-grundlagen drar in helt nya politiska områden under EU:s myndighet, samtidig som fler politiska områden än hittills dras in under bestämmelserna om flertalsprincipen. EU-grundlagen innebär också att kommissionen själv kan dra in än fler politiska områden under sitt bestämmande.
Därmed är också EU-domstolens kompetensområde utvidgat.
I konsekvens med detta ändras namnet till Domstolen, och det blir här
civil-, straff- och arbetsrättsliga frågor kommer att avgöras.
EU:s rättssystem har inga överklagande möjligheter.
.
EU:s så kallade arbetsmarknadspolitik är helt och hållet på
kapitalets villkor. EU-grundlagen betyder att vi kommer att se ännu hårdare
slag mot den nordiska modellen som bl.a. innebär rätten till kollektiva
förhandlingar. Därmed kommer hela den fackliga rörelsen att sättas
under angrepp, såsom vi senast har sett det med EU:s hamndirektiv.
EU-anhängarna försöker att sälja EU-staten till oss som
en motkraft till den aggressiva, militaristiska USA-imperialismen. Men EU är
också imperialistisk. Det syns på WTO-mötena och i Afrika-politiken.
Det påstås att EU inte är militaristisk, men utrikespolitiken
blir enhetlig för samtliga medlemsländer och innebär en militär
uppbyggnad för ”interventioner” över hela jorden. Säkerhets-
och försvarspolitik för den nya Europa måste vara förenlig
med NATO:s.
Det påstås att EU.s värderingar är bättre än
USA:s, att EU är en mer utvecklad demokrati. Sanningen om förbundsstaten
EU är att den bygger på helt igenom odemokratiska institutioner.
Dessutom har historien lärt oss att från två konkurrerande imperialistiska stormakter kommer inte fred och harmoni, utan konflikt och krig.
Vi nordiska kommunistiska partier vill fortsätta vårt samarbete
i kampen mod EU, informera varandra och hjälpa där vi har möjlighet.
Vi vill också arbeta for gemensamma nordiska möten och konferenser
bland fackligt aktiva och förtroendevalda som är EU motståndare.
Vi vill stödja det folkliga motståndet mot EU-grundlagen i de övriga
EU-länderna, i synnerhet deras kamp för att få yttra sig i folkomröstningar.
Vi vill arbeta för en mobilisering av folket i Finland och i Sverige för
kravet om folkomröstning om EU-grundlagen. I Danmark vill vi arbeta för
ett nej vid den kommande folkomröstningen.
I Norge vill vi arbeta för att Norge inte blir medlem av EU. Norges ESS-avtal
förhindrar norsk handelsfrihet lokalt och centralt, och avtalet bör
sägas upp.
Ett nej till EU-grundlagen innebär ett
JA till egna författningar i våra fyra nordiska länder.
JA till nordiskt samarbete som modell för ett samarbete mellan suveräna
stater på grundlag av demokratiska beslut i parlamenten.
JA till de nordiska skattefinansierade sociala rättigheterna.
I de nordiska länderna har nej-rörelsen hela tiden förmått
att fasthålla en demokratisk rätt till folkomröstningar. Alla
folkomröstningar har inte vunnits av EU-motståndarna, men omröstningarna
har visat styrkan i EU-motståndet i våra länder.
Det har betytt, att Norge har hållit sig utanför den europeiska unionen,
att Danmark har röstat nej till Maastricht-traktaten och röstat nej
till euron, och att Sverige nu också har röstat nej till euron. Enbart
Finland är fullt ut med i EMU, men det finska motståndet mot EU-projektet
växer.
Norden visar vägen och med ökad styrka går folken in i kampen mot EU-grundlagen och kapitalets nyliberala politik!
Kommunistisk Parti i Danmark
Finlands Kommunistiska Arbetarparti
Norges Kommunistiska Parti
Sveriges Kommunistiska Parti