UPPROP: FÖR RÄTTVISA, FRIHET OCH FRED.

Den 11 september i år är det 30 år sedan presidentpalatset i Santiago de Chile bombades och den folkvalde chilenske presidenten Salvador Allende avsattes och dog vid en blodig militärkupp. Militärkuppen och den därpå följande brutala militärdiktaturen som under A. Pinochets ledning i 17 år styrde landet skördade många offer: 3 000 bortförda chilenare, varav 1 700 fortfarande är spårlöst försvunna, tusentals utomrättsligt avrättade under påstådda konfrontationer med militär och polis, tusentals chilenare som fysiskt, psykiskt och socialt skadats av tortyr och vistelse i koncentrationsläger och fängelser under omänskliga förhållanden, över en miljon chilenare tvingade till exil och /eller total fattigdom (av en befolkningsmängd på sammanlagt 12 miljoner invånare). Till dessa direkta offer för diktaturen bör man även räkna in alla anhöriga (syskon, föräldrar, egna barn) vars svåra lidande ännu pågår, ett lidande som med all sannolikhet kommer att påverka minst en generation till, kanske ännu fler.

I dag är det allmänt känt att militärkuppen – iscensatt, finansierad och beskyddad av USA:s administration, enligt CIA:s numera inte hemligstämplade dokument – var början till ett systematiskt angrepp riktat mot flera latinamerikanska länder på 70-talet: liksom i Chile installerades militärdiktaturer i Argentina, Uruguay, Paraguay och Bolivia. Operación Cóndor blev arbetsnamnet för ett konkret och utstuderat samarbete diktaturerna emellan för förföljelse, tortyr och utbredd terror. Bara i Argentina uppgår antalet bortförda och spårlöst försvunna till ca 30 000 personer. Allt inom ramen för undermineringsprocesser planerade och understödda av USA.

Salvador Allendes regeringsprogram hade ett internationellt symbolvärde. Det var första gången i Tredje Världens historia som ett politiskt alternativ med konkreta åtgärder för att uppnå social och ekonomisk rättvisa samt nationellt oberoende från supermakter kunde omsättas i praktiken genom demokratiska val. Därför fördömde det internationella samfundet så starkt militärkuppen i Chile, de övriga latinamerikanska militärdiktaturerna, samt deras brott mot de mänskliga rättigheterna. Sveriges roll i detta sammanhang är och har varit framträdande, liksom det svenska folkets engagemang och solidaritet. Tusentals politiska flyktingar har också fått en fristad i Sverige.

I Latinamerika har militärdiktaturerna numera ersatts av civila regeringar, vilka dock inte förändrat något i grunden, ej heller sett till att rättsstaten återställs och rättvisa skipas. Den lagstiftning som i Chile skapades av diktaturen och som bl a ger militären en parlamentarisk, ekonomisk och rättslig särställning fortsätter att gälla, i oförändrad form. Även med civilt styre befinner sig fortfarande hundratals av diktaturens motståndare i fängelse och militärdomstolar fortsätter ännu i våra dagar att vara den dömande instansen. Kraven på rättvisa som ställs av de anhöriga till de utomrättsligt avrättade och försvunna bagatelliseras, nonchaleras, hånas och förhandlas bort. Merparten av de ansvariga till mord, tortyr och andra brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks under diktaturens år har ännu inte ställts inför rätta. De åtnjuter fullständig straffrihet.

Vi lever i en tid då nya angrepp och övergrepp genomförs och planeras i demokratins namn (såsom det som skedde i Chile 1973) eller i den gemensamma säkerhetens namn (även när de påstådda farorna visat sig sedan vara lögnaktiga). Bomber fortsätter att falla, stridsvagnar kör in i gränder och hus, oskyldiga civila drabbas i tusentals. Kan vi acceptera att vår värld förvandlas till en plats där de som har tillräckligt med ekonomisk och militär makt kan företa sig vad som helst, strunta i folkrätten, de mänskliga rättigheterna och dessutom tvinga andra att garantera dem straffrihet? Vem står näst på tur att angripas, vilket folk kommer härnäst att bombas i demokratins namn?

Angrepp, övergrepp och frånvaro av rättvisa ger upphov till bitterhet, vedergällning och förnyat våld. Därför måste de historiska smärtsamma erfarenheterna runt om i världen leda till ett förnyat åtagande för rättvisa och fred och mot brottslingarnas straffrihet. Vi inbjuder dig och din organisation att ansluta dig till vårt åtagande att göra den 11 september 2003 – årsdagen av Salvador Allendes död - till en kraftfull manifestation för försvar av de mänskliga rättigheterna, till stöd för varje folks rätt att gemensamt styra över sitt eget land, för rättvisa och oberoende domstolar och för ett totalt förkastande av den straffrihet som breder ut sig bland de som besitter den ekonomiska och militära makten i världen.