Om Sverige är med i EMU överlämnar vi all makt över vår ekonomiska och finansiella politik till Europeiska Centralbanken (ECB). Enligt Maastrichtavtalet får ingen individ eller organisation utanför banken försöka att påverka bankens politik eller beslut. Inte ens en regering i ett EU-land. Är vi med i EMU förlorar vi de sista rester av demokrati.
ECB skall främja EU:s ekonomiska politik, som är baserad på
”en öppen marknadsekonomi och fri konkurrens”. Alltså
fritt fram för stora privatägda företag.
Det är förbjudet för ett EMU-land att ha ett budgetunderskott
på mer än 3procent av bruttonationalprodukten. Detta är en stark
begränsning av en regerings förmåga att förbättra
och bygga ut den offentliga sektorn.
Om ett land bryter mot 3procentregel kan det straffas. För Sveriges del
skulle det innebära en straffavgift på ca 10 miljarder kronor –
eller två tredjedelar av statens årliga utgifter för hälsovården.
3 procentregeln är en del av EU-ledningens strävan att tvinga medlemsländerna
att genomföra neddragningar inom den offentliga sektorn samt långtgående
privatiseringar.
Men ett land som inte är med i EMU får inte straffas.
Om detta talar inte EMU-anhängare!
Om någon skulle hävda att det fanns krokodiler i Vänern då
skulle de flesta kräva bevis för det. Men när det gäller
EMU verkar det som om man kan påstå vad som helst utan att behöva
bry sig om några bevis.
Enligt regeringens EMU-minister Gunnar Lund kommer vi att åtnjuta fina
fördelar om Sverige deltar i EMU:
• Bättre tillväxt
• Större ekonomisk stabilitet
• Ökade exportinkomster
• Lägre priser
• Ökad politiskt inflytande i Bryssel
Varför skall vi tro på denna rosafärgade prognos? Var finns
bevisen? Verkligheten säger ju något helt annat!
Bättre tillväxt?
Sedan år 2000 har EMU-länderna i själva verket haft en lägre
ekonomisk tillväxt än de länder som inte är med. Fast detta
betyder inte att tillväxten är garanterad om Sverige inte blir medlem
i EMU. Tillväxten beror nämligen på många olika faktorer
i den globala ekonomin, inte bara på valutakurserna och räntan.
Större ekonomisk stabilitet?
Om stabilitet innebär att alla har arbete och hyfsad lön, bostad till
rimlig kostnad, tillgång till nödvändiga offentliga tjänster
och rimlig pension, då är det svårt att se hur euron kommer
att hjälpa Sverige.
Om stabilitet i stället betyder ständig tillväxt och högre
vinster till kapitalisterna, så är prognosen lika osäker, inte
minst därför att det finns många tecken på en fortsatt
nedgång i hela världsekonomin.
Ökade exportinkomster?
Inkomsterna från exporten av varor och tjänster beror på försäljningsvolymen
och valutakurserna. EU-ländernas export till USA har stagnerat eller sjunkit
under de senaste 18 månaderna, på grund av den tilltagande amerikanska
ekonomiska krisen.
Euron har stigit med ca 30procent mot dollarn sedan januari 2001. Detta har
inneburit stora problem för företag i Tyskland och andra EMU-länder.
Deras produkter kostar mer i USA. Och varje dollar som de får betalt är
värt färre euro när den växlas. Exportinkomsterna är
därmed lägre.
I dagens skakiga världsekonomi kan varken Gunnar Lund eller någon
annan förutse vad nästa månads exportinkomster blir –
med eller utan euron. Historien visar också att ökade exportinkomster
för svenska företag inte brukar komma folket till godo.
Lägre priser?
I EMU-länderna skulle påståendet om att ett EMU-medlemskap
ger lägre priser mötas med bittert skratt.
T ex i Irland, Frankrike Tyskland, Grekland och Italien rasar folket över
de kraftiga prisökningar på dagligvaror och tjänster som skett
sedan euron infördes.
Visserligen kunde man påstå att prisökningarna skulle ha blivit
ännu högre utan euron. Det är ju den typ av argument som är
vanliga i den svenska ekonomiska debatten. Men det är naturligtvis bara
svepskäl.
Ökad politiskt inflytande i Bryssel?
Socialdemokraterna och deras allierade i moderaterna lovade att Sverige skulle
få ett stort inflytande i EU. Emellertid efter mer än åtta
år som EU-land har Sverige inte lämnat någon prägel på
EU, medan EU plöjt djupa spår i Sverige.
Det synnerligen begränsade inflytande som Sverige kan ha som medlem i EMU
skall snart skäras ned ännu mer. Regeringen i vilken Gunnar Lund är
EMU-minister stödjer ett EU-förslag om nya röstregler för
ECB. Dessa regler innebär att Sverige och andra små EMU-länder
inte skall få rösta om räntan lika ofta som de stora länderna.