För att fira en födelsedag i familjen bestämde vi oss för att satsa våra sparade semesterpengar på en resa till det socialistiska Cuba. Förväntningarna och nyfikenheten var stora. En viktig sak för oss var att vi skulle, genom kontakter via SKP och Cubanska ambassaden i Stockholm, få möjlighet att möta representanter från Cubas Kommunistiska Partis Centralkommitte.
| |
Resan hade vi köpt via en svensk resebyrå eftersom det är det
billigaste sättet att resa till Cuba. Intrycken från Cuba är
helt överväldigande. Ett oerhört vänligt folk, helt oförstört
av försäljningshysterin och tryck från sådana monster
som McDonald’s, Coca Cola eller Pokeman. Inga skrikiga försäljare
eller påstridiga inkastare vid restaurangerna. Cubanerna är också
mycket intresserade av att diskutera politik och är mycket stolta över
sitt land, Fidel Castro och Che Guevara.
Vi bodde strax utanför Havanna i ett lägenhetshotell och kände
oss väldigt trygga.
Det var för latinska länder typisk turiststandard (ekonomiklass).
Vår lägenhet bestod av två stora rum och kök.. Vi hade
allt vi behövde: luftkonditionering, varmt vatten, ett kylskåp, en
liten elspis och TV med många kanaler ( tyvärr förstörde
Israels brutala överfall på Palestina allt eventuellt TV-tittande
på kvällarna). Det var rent och fint. Servicen var mycket bra. Personalen
mycket trevlig, de arbetade med vänlighet och värdighet och utan fjäsk
för dricks. Det fanns många livsmedelsaffärer i närheten
för att köpa mat, för att inte tala om talrika restauranger med
god mat både på varje hotell och vid havet där man kunde på
strandrestaurangerna äta både nyfångad fisk och stora räkor
. Vattnet och stränderna var rena och välskötta. Det var en lågsäsong
så på helgarna fick vi njuta av cubanskt sällskap vid vår
anläggning. Det var väldigt roligt för de satte färg på
ett monotont turistliv.
Cuba lider av USA-blockaden
Cuba lider ändå oerhört mycket av den amerikanska blockaden
men allt finns om än inte i överflöd. Regeringen har med anledning
av blockaden och den ekonomiska situationen efter Sovjetunionens fall ordnat
så att alla cubaner får tillgång till basmat genom ett statligt
ransoneringssystem. Cuba är till stor del självförsörjande
på läkemedel men man måste ändå importera dyra läkemedel
för ex. diabetes och cancervård. Vissa läkemedel kan man dock
köpa för dollar. Men sjukvården är gratis för alla
och folkhälsan är den bästa i Latinamerika. Barnadödligheten
är exempelvis den lägsta i Latinamerika. Utbildningsväsendet
är gratis och alla kan och (gör det) läser till vilket yrke de
önskar.
Ett problem som de flesta påpekade för oss var att cubanerna bodde
trångt och behovet av att bygga fler bostäder. Alla har någonstans
att bo men många är trångbodda. Dock finns det inte hemlösa.
När Sovjetunionen kollapsade upphörde nästan helt bostadsbyggandet
och vi kunde själva se halvfärdiga hotell och bostadshus ( men de
är tomma och obebodda)
Vi umgicks med många cubaner under vår vistelse på Cuba. Alla
är intresserade av att diskutera politik, taxichaufförer, hotellstäderskor,
vägarbetare m.fl. och alla ställde solidariskt upp för sitt land.
Eftersom vi reser mycket i Ryssland diskuterade vi om hur kapitalismen nu slagit
sönder allt i Ryssland och vad som kan hända om den cubanska revolutionen
skulle falla
. Alla var mycket intresserade och hade en stor kunskap om vad som hänt
i f.d. Sovjetunionen. Ett problem för oss var att vi inte kunde prata spanska
och cubanerna i allmänhet inte talar engelska och därför fick
vi tacka nej till inbjudan från många cubanska familjer att besöka
dem i deras hem. Däremot umgicks vi mycket med en cubansk familj där
mannen talade ryska efter att ha studerat till ingenjör i Sovjetunionen
för ett tiotal år sedan. Han gav oss en bra och ärlig information
om förhållandena i Cuba och han berättade att innan Sovjetunionen
kollapsade var förhållandena fantastiskt bra i Cuba men att det sakta
börjar hämta sig.
Intressant besök på partiet
Havanna är en fantastiskt kontrastrik stad med många gamla hus, många
ryskinspirerade byggnader och torg och en blandning av gamla amerikanska bilar
från tiden före revolutionen och ryska Lada och Moskvitj-bilar. Kriminaliteten
är låg och man känner sig aldrig osäker, inga uteliggare
eller tiggare syntes heller till. Förra årets kraftiga storm skadade
många hus och vi kunde fortfarande se skadorna.
Vårt besök på Cubas Kommunistiska Partis Centralkommitte i
Havanna var mycket intressant. Vi träffade där Noel Karrillo från
Internationella avdelningen och vi fick sitta och diskutera med honom i två
timmar om situationen i Cuba.
Han berättade om hur den amerikanska blockaden förstärkts och
hårdnat och om de svårigheter som blivit efter Sovjetunionens fall.
Han var ändå optimistisk och menade att Cuba sakta reser sig efter
det 40 procentiga bortfallet av ekonomiska transaktioner som försvann efter
Sovjetunionens sammanbrott.
 |
Serafima och Benny med Noel Karrillo från Internationella avdelningen i centralkommittén för Cubas KP |
Inte beroende av IVF
Cuba har stora problem med kapital eftersom man lever helt efter inkomster och
utgifter och därför finns inte mycket likvida medel i hårdvaluta
för att köpa importvaror. Den stora fördelen är att man
inte på något sätt är beroende av de kapitalistiska utsugarna
Internationella Valutafonden eller Världsbanken utan hela ekonomin baseras
på Cubas egna förutsättningar och man kan helt kontrollera utvecklingen.
Karrillo sade att Cuba inom fem år kommer att vara mycket starkare bl.a.
på grund av den allt mer växande turismen som blir allt större
för varje år. Nedgången i ekonomin har inneburit några
procents arbetslöshet men regeringen försöker motverka detta
med all kraft. Karrillo berättade att man aktivt arbetar för att motverka
den propaganda som kommer in i landet och man var helt medveten om värdet
av att cubanerna också behöver få möjlighet att resa och
se andra länder men att det är stora problem med kapital eftersom
den cubanska staten inte kan ordna turistvaluta genom att växla in peson
mot dollar.
I Cuba betalar man som turist i dollar vilket gör att vissa som exempelvis
arbetar inom turistnäringen får tillgång till dollar genom
dricks och det i sig skapar ett begynnande problem som den cubanska regeringen
nu funderar på att åtgärda. Många som arbetar inom serviceyrken
i turistverksamheten har hög utbildning och har lämnat sina professioner
dels på grund av förändrade förutsättningar efter
Sovjetunionens fall, dels på grund av möjligheten att få tillgång
på dollar genom dricks. De som har dollar exempelvis genom gåvor
av släktingar i USA kan resa fritt men de som inte har tillgång till
dollar kan inte växla till sig detta från staten för att resa.
Allt på grund av bristen på likvida medel. Karrillo berättade
också om hyckleriet från USA ( världens s.k. största demokrati
) där amerikanerna inte får besöka Cuba som turister men att
de i stället gör det via Mexico eller Canada. Vi undrade varför
amerikaner över huvud taget vill resa till Cuba och Karrillo trodde att
det säkert var en tjusning eftersom det är förbjudet.
När det gäller förhållandet till Sverige är det mörkt
nu. Den svenska regeringen har meddelat att man inte längre har något
intresse att samarbeta med Cuba. Sverige betraktas därför inte längre
som ett vänligt sinnat land och det är för oss något oerhört.
Ett land som Cuba, som byggt upp Latinamerikas bästa allmänna sjukvård,
utbildningsväsende och utrotat analfabetism och fattigdom, samt skickar
läkare till det övriga kapitaliststyrda Latinamerika för att
bedriva sjukvård bland fattiga bönder och arbetare, betraktas av
den svenska regeringen som paria medan Sverige officiellt stöder den ena
avskyvärda kapitalistregeringen efter den andra. Det är skrämmande
vilket förfall som drabbat den svenska socialdemokratin.
Cuba har även ett transportproblem men vi kan bekräfta att det ändå
är bra organiserat för människor att åka till och från
arbetet.
Sverige deltar i USA:s politik
Karrillo omtalade också hur svenska arbetare nu också är en
del av den amerikanska blockadpolitiken mot Cuba. På Cuba fanns det många
tidigare inköpta Volvobilar som användes bl.a som taxi. När det
amerikanska kapitalet köpte Volvo blev Volvo också inblandat i den
amerikanska blockadpolitiken och all försäljning av reservdelar m.m.
till Cuba stoppades. I stället får nu Cuba köpa koreanska eller
japanska bilar. Undrar om de svenska Volvoarbetarna vet om att de nu också
är en del i amerikansk kapitalism och imperialism?
För oss som besökte Cuba som turister men också som verkliga
kamrater var resan fantastisk. Vi hoppas att Cubas revolution får fortsätta
att utvecklas utan ytterligare angrepp från USA-imperialismen, för
Cuba är en ljuspunkt i tillvaron. Ett folk som patriotiskt älskar
sitt land trots de problem som ändå finns, ett folk som förstår
värdet av sitt lands politik och vet konsekvenserna om det förstörs,
ett folk som förstår livet och dess viktigaste innehåll nämligen
gemenskap och solidaritet i stället för egoism och girighet, en sådan
nation och ett sådant folk måste vi stödja så mycket
vi kan. Cuba är ett litet land med 12 miljoner invånare och är
ensamt i världen just nu, utsatt för aggression från världens
hittills mest maktgalna och farliga nation, USA. Vi måste därför
alla stödja det socialistiska Cuba. Stöd det Cubanska folket!
Om ni har möjlighet till att åka på semester som vi, stöd
Cuba genom att åka dit i stället för något traditionellt
kapitalist- exploaterat land. Vi lovar att era pengar kommer det Cubanska folket
till godo.
Serafima och Benny
Fackföreningarna och alla massorganisationer i Cuba har undertecknat ett tillägg till landets författning som bl a fastslår att Cubas folk inte kommer att tillåta någon att angripa republikens ekonomiska, politiska och sociala system. De ekonomiska, politiska och diplomatiska relationer till andra stater, oberoende vem det handlar om, kommer aldrig att diskuteras under aggression, hot eller press från en främmande makt.
