Det finns saker som är nödvändiga och saker som är onödiga.
Den svenska valmanskåren är ibland ganska klok, den har upptäckt
att Folkpartiet liberalerna är en av de onödiga saker som vi omger
oss med.
Denna upptäckt har nog förstärkts efter att folk har fått
se TV-programmet ”Agenda” där folkpartiets ordförande Lars
Leijonborg och dess skoltalesman Jan Björklund presenterade folkpartiets
viktigaste valfråga. Frågan som folkpartiet valt var inte oväntat
skolan, dom har också producerat en bok som har fått namnet ”Ny
skolpolitik: Skolstart”. På deras hemsida presenteras Leijonborg
och Björklund som två profilerade skoldebattörer.
Profilerade är dom, och i skolfrågan är dom starkt profilerade
i det gamla högerspåret. Fler betyg, ”lag och ordning”,
fler friskolor, ökad konkurrens, och högre status för läraryrket
är deras recept för att förnya skolan. Men det är en förnyelse
som vid det här laget är ganska mossbelagd.
Vad dessa två ”profilerade skoldebattörerna” har gjort
är inget annat än att samla ihop alla de negativa rubriker vi har
kunnat läsa om skolan under senare år, och mot detta sätter
dom sen sin gamla högerpolitik som recept för en bättre skola.
Ja, väljarna har rätt i sin bedömning att Folkpartiet liberalerna
är fullständigt onödigt, deras beskrivning av ”verkligheten”,
så fort dom går utanför tidnings-rubrikernas sfär, visar
bara hur långt dom själva är från den verklighet som de
flesta skolor jobbar under. Då slår dom för det mesta in öppna
dörrar och påstår att deras idéer är nya om saker
som skolan i verklighet redan sysslat med, i varje fall under den senaste riksdagsperioden.
Det är saker som individualiserad utbildning, antimobbingplaner, utvärderingar
m.m.
Sen upprepar dom sitt gamla valfläsk från förra valet: ”Datasalen
skall bort och ersättas med en dator till varje elev; alla elever skall
ha tillgång till dator och e-postadress i skolan”. Motivet är
att killarna dominerar datasalarna och att eleverna skulle delas upp i ett Aoch
B-lag beroende på tillgången på datorer och IT utanför
skolan. Vad folkpartiet inte har upptäckt är den uppdelning i A och
B-lag, vilken har uppstått långt innan datorernas och IT:s intåg,
som hänger samman med elevernas sociala situation och deras föräldrars
klasstillhörighet.
Dom vill även inrätta en ny myndighet, en nationell skolinspektion,
det räcker inte med skolverket. Det är ett välkänt recept
för att flytta resurser från verksamhet till byråkrati och
administration, men skulle naturligtvis också öppna en ny karriärmöjlighet
för avdankade folkpartister.
Dom vill också se en modern flexibel lärlingsutbildning, där
skolan och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen, en utbildning
som skall avslutas med ett gesällprov och leda till ett yrkesdiplom, och
kravet på att utbildningen skall ge högskolebehörighet skall
slopas. Med andra ord ”arbetare bli vid din läst”, försök
inte sticka upp genom att skaffa dig utbildning och allmänbildning.
Folkpartiets skolpolitik är inget nytt, det enda nya är förpackningen,
annars är det samma gamla reaktionära högerpolitik. som har skapat
den situation vi har i dagens skola.
En ny skola kan skapas, men för det fodras andra politiska krafter än
folkpartiet, det fodras partier som är beredda att ändra på
dom ekonomiska förhållandena, partier som vågar beskatta och
flytta över förmögenheter från storfinansen och storföretagen,
till den offentliga sektorn.
Ett sånt alternativ kommer att finnas i valet - KOMMUNISTERNA.
Jan Jönsson
jan.jonsson@skp.se