Amerikanerna håller på att stänga cirkeln i sydöstra
Europa: sina marktrupper har de redan i Makedonien, Albanien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina,
flottstyrkan finns i Adriatiska havet, flygstyrkor i Italien, Grekland, Turkiet
och Ungern.
Den största amerikanska basen utanför USA:s gränser, Bondsteel
vid Urosevac i Kosovo är bara en av flera "temporära baser"
som amerikanerna har i Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Brittiska "Independent" skriver att amerikanerna planerar en landningsbana
som kan ta tunga bombplan B-52 för att göra basen till centrum för
eventuella aktionen i Mellanöstern. Enbart i Kosovo finns 5 700 amerikanska
soldater. I Bosnien ligger USA-baser vid Tuzla (med flygplatsen Dubrava), en
mindre vid Brcko och den minsta vid Bratunac. I Bosnien finns ca 6 000 amerikanska
soldater.
I Kroatien finns amerikansk logistik (i Split), men så fort USA kräver
det ställer Kroatien sin bas "Eugen Kvaternik" (i Slunj) till
förfogande samt flygbasen Pula och hamnar längs kusten. Förra
året var Kroatien värd för amerikanska Sjätte flottan och
hade några gemensamma militära övningar.
I Makedonien finns inga officiella amerikanska baser, men USA är sedan
länge intresserat av en av världens största övningsfält
"Krivolak", som delvis utnyttjas av NATO med Makedoniens goda minne.
Även Skopjes flygplats Petrovec, samt kaserner i Tetovo och Kumanovo (logistiska
centra för styrkor i Kosovo) används av amerikaner. Intill Tanusevac
påbörjades byggandet av ett militärt ingenjörscentrum som
stoppades när albanska terrorister ockuperade Tanusevac.
Bulgarien, som anses vara den seriösaste kandidaten till NATO, kom i mars
2001 med Alliansen överens om villkoren för NATO-styrkors passerande
genom bulgariskt territorium. Enligt samma överenskommelse kan de i fall
av NATO-aktioner arrendera eller köpa anläggningar, objekt och annat
som behövs till dessa aktioner.
I början av april diskuterade Pentagon och Bulgarien frågan om baser
för amerikanska obemannade flygplan samt användningen av alla flygplatser
i Bulgarien.
I Grekland kvartstår bara en av tidigare fyra operativa USA-baser. Det
är på Kreta, (sedan 1953) som skall serva styrkorna i Medelhavet.
Där finns en flygplats för spaningsflyg med 200 soldater och militär
personal.
Militärflygplatsen Tassar i södra Ungern, som 1995 tilldelades styrkorna
i Bosnien (först IFOR, sen SFOR) blir snart en fast amerikansk bas för
snabba krigsinsatser. Under de närmaste år kommer tre fjärdedelar
av kontingenten i Tuzla att överföras till Tassar i NATO-Ungern. Bara
i Tassar investerade USA c:a 300 miljoner dollar och nya investeringar är
påannonserade.
"Bara två år efter bombningarna av Jugoslavien kräver
NATO av den nya regeringen i Belgrad tillstånd att få använda
jugoslaviska militärbaser i rädslan för inbördeskriget i
Makedonien" skriver "Sunday Times" (040801).
"En konflikteskalering i Makedonien skulle avbryta logistiska huvudvägar
från Thessaloniki, genom Makedonien till KFOR-styrkorna i Kosovo. I så
fall skulle NATO-styrkor kunna få varje dag 80 långtradare genom
Jugoslavien - med användning av militärbaser i Novi Sad och Nis",
skriver londontidningen.
Alternativa vägar genom Albaniens och Montenegros bergmassiv är för
kostsamma och farliga (på grund av kriminella gäng) - därför
uteslutna. "En ny era i relationerna mellan USA och Jugoslavien påbörjas"
skriver "Sunday Times" och hävdar att "jugoslaviska officerare
snart kommer att börja skickas till West Point (USA)."
Duško Lazarevic
Kroatien firar segern över Serbien
Från TT-DPA 5.8.01
ZAGREB. Predikningarna i Kroatiens kyrkor handlade på söndagen om
segern över den serbiska Krajinarepubliken för sex år sedan
och uttryckte nationens tacksamhet mot Gud, skriver den statliga nyhetsbyrån
Hina.
I den s k Operation Storm krossade de kroatiska väpnade styrkorna serbiska
utbrytare som en tid höll en tredjedel av Kroatiens territorium.
Den kroatiska segern 1995 skapade en serbisk våg av flyktingar. I långa
kolonner lämnade 200 000 serber sina hem i Kroatien. Bara få har
återvänt senare från Bosnien och Serbien. En del av dem hamnade
i Kosovo.
Enligt inofficiella uppgifter från den kroatiska Helsingforskommittén
dödades 700 civila under Operation Storm. Serbiska flyktingorganisationer
talar om 1 800 döda.
I Belgrad höll den serbiska ortodoxa kyrkans patriark en mässa för
offren för Operation Storm.