Den största demonstrationen av nynazister sedan 1945 i Berlin skyddades
av ett stort polisuppbåd. Protester emot önskades inte av staten.
Med vattenkanoner, tårgas och batonger gav sig polisen på en antifascistisk
demonstration bl a framför en synagoga.
Den 1 december 2001 marscherade ca 3 000 nazister från hela Europa
genom Berlins innerstad för att demonstrera mot att Wehrmachtsutställningen
en dokumentation över tyska Wehrmachts brott under andra världskriget
öppnades på nytt. Arrangören för demonstrationen
var Nationaldemokratiska partiet (NPD), mot vilket på grund av partiets
struktur och militanta politik en förbudsprocess är på gång.
Men eftersom förbudet ännu inte har uttalats av BRD: s högsta
domstol, Författningsdomstolen, kan NPD ännu utnyttja mötesfriheten.
NPD och andra högerkonservativa grupperingar ända in i Kristdemokratiska
Partiet (CDU) har tidigare protesterat mot Wehrmachtsutställningen, som
redan har visats i Dresden, Hamburg och München. Emellanåt har utställningen
bearbetats eftersom smärre fel har upptäckts. Dessa mestadels snarare
marginella bristerna (t ex någon omkastad siffra eller ett felaktigt datum)
framställdes av de högerkonservativa som lögner och förtal
i syfte att rentvå Wehrmacht som en helt normal armé. Med banderoller
som Våra fäder var inga brottslingar och paroller som
Wehrmachtssoldater hjältesoldater ska dåtidens
mördare i wehrmachtsuniform förhärligas och deras illdåd
relativeras.
Marschvägen skulle gå rakt genom det traditionellt judiska kvarteret
i Berlin. Mot denna perfida provokation hade judiska institutioner och församlingar
uppmanat till protest i denna del av Berlin. Strax innan nazisternas marsch
ändrade Berlins förvaltning deras rutt, som slutligen skulle gå
förbi det judiska kvarteret
Samtidigt samlade sig ca 4 000 motdemonstranter i det judiska kvarteret
i närheten av nazistrutten för att förhindra deras uppmarsch.
Ytterligare ca 1 000 snarare borgerliga antifascister ställde upp
direkt vid utställningsplatsen som också den ligger i det judiska
kvarteret. Den större motdemonstrationen, som främst bestod av vänsterradikala
grupperingar, stoppades av polisen direkt framför synagogan. Statsmakten
provocerade och vattenkanoner kördes fram i ett tidigt skede. Demonstranterna
i täten, bland dem många judar, satte sig ner. När polisen försökte
att klippa av högtalarkabeln, flög några flaskor. Polisen reagerade
med brutalt våld, med vattenkanoner vid bara tre plusgrader ute
och tårgas, och pryglade urskillningslöst även mot sittande
demonstranter. Närvarande judar och andra demonstranter undrade vilka som
egentligen var nazisterna - de som marscherade förbi på 500 meters
avstånd eller de som på plats agerade i polisens gröna uniformer.
Situationen eskalerade och en del av antifascisterna försvarade sig med
stenar och förstörde några polisbilar. I sidogatorna brann barrikader.
Slutligen lyckades bara en del av antifascisterna att komma fram till nazistmarschen.
Polisen kvävde alla protester med vidsträckta avspärrningar i
sin linda och tog även här till brutala övergrepp.
Efter några timmar transporterades nazisterna i gratis specialtåg
till utkanten av Berlin. Under sina fortsatta resor överföll nazister
andra resenärer, mest sådana med icketyskt utseende. Nu inskred inga
poliser.
Björn Hansson
Berlin