Valresultatet i det danska parlamentsvalet har skapat oro och
bestörtning både bland Danmarks demokratiska krafter och på
många andra håll i Europa, inte minst i Sverige.
Öppet främlingsfientliga stämningar har präglat valrörelsen
och har lyft högerpartiet med det vilseförande namnet Venstre i regeringsställning,
med stöd av det öppet invandrarfientliga Danska Folkepartiet (DF)
I Folketinget sitter nu en majoritet av högerpartier, vilka av den allmänna
opinionen uppfattas som rasistiska och främlingfientliga.
För första gången sedan 1924 har Venstre gått förbi
socialdemokraterna, vilka sedan 70 år har dominerat den danska politiska
scenen. Det är det verkligen allvarliga nederlaget för socialdemokraterna.
Paul Nyrup Rasmussen hade med rekordkort varsel skrivit ut nuvalen för
att få ett mandat för sitt stöd till USA:s krig och den nya
antiterrorlagstiftningen. Endast kommunisterna och vänsterns
Enhetslista hade formulerat klart motstånd mot denna politik, och kommunisterna
hade uppmanat listan att koncentrera sin valkamp på detta tema. Men så
blev det inte. Temat krig och fred blev inte synlig i valkampen.
Det som syntes var parollen Ut med utlänningar! Enhetslistan
förlorade ett av sina fem mandat.
Betty Frydensbjerg Carlsson, KpiD:s ordförande, säger att regeringsskiftet
efter valet var väntat, men att högervridningen och tillbakagången
för vänsterflygeln i folketinget blev så markant som det blev,
måste leda till mycket stor eftertanke och diskussion.
Det gäller nu att göra en stor insats för att synliggöra
skiljelinjen mellan en solidarisk, humanistisk och en nyliberal politik både
ideologiskt och i praktiken.
Det gäller att markera intresseskillnaderna i världen och i vårt
samhälle, och det gäller att engagera inte minst ungdomen i en diskussion
om vilket samhälle vi vill ha och hur vi kan få det.
Detta som en slutsats av den kraftiga utbredningen av utlänningsfientliga
känslor i den danska befolkningen. Vänsterkrafterna har före
valet inte lyckats att tillräckligt analysera detta läge och dess
orsaker. De reagerade visserligen på DF:s, socialdemokraternas och de
borgerligas hetspropaganda, men underbyggde sitt ställningstagande inte
tillräckligt klassmässigt. Därför blev deras svar på
de problemen som inom arbetarklassen uppfattas som förorsakade av invandrarna
inte tillräckligt övertygande. Särskilt sedan 11 september hade
den främlingsfientliga majoriteten lyckats att framställa invandrarna
som potentiella terrorister.
Socialdemokraterna ligger som de har bäddat. Utvecklingen som vi
nu upplever åsidosätter demokratin. Valkampen har varit en naturlig
följd av denna process, med fokusering på två statsministerkandidater
som personer. EU:s styrning av dansk politik har inte stått till diskussion,
eftersom båda statsministerkandidater helhjärtat stöder EU.
Därför har socialdemokratins skrämselkampanj mot en borgerlig
regerings privatiseringspolitik varit otrovärdig och gett bakslag.
summerar KpiD:s ordförande.
De stora partierna har i valrörelsen visserligen gärna framställt
DF som en högerextrem paria, men i själva verket bedrivit samma politiska
linje och i praktiken redan verkställt vad DF krävt.
Danmarks deltagande i kriget mot Aghanistan fick inte den plats det borde haft,
utan urartade närmast till en utvidgad krigsförklaring mot flyktingarna
och invandrare i Danmark, anser KpiD.
Regeringens och Folketingmajoritetens entusiastiska hållning till Natokriget
mot ett av världens fattigaste länder har bidragit till den ovärdiga
debatten om flyktingar och invandrare med islamisk bakgrund.
Valresultatet till Folketinget varslar om dåliga tider för fred och
självständighet, för humanism och social rättvisa, slår
KpiD fast. Vänsterkrafterna har alltid gjort motstånd mot nyliberalism
och främlingsfientlighet, men nu gäller det för kommunister,
socialister och socialdemokrater inom arbetarklassen att stoppa denna utveckling
och ta tillbaka solidariteten.
För motstånd mot högerpolitiken från den politiska mitten
eller socialdemokratin och folksocialisterna finns inga tecken. Radikale Venstre
och Socialistiska Folkepartiet har utlovat en hård opposition
mot Venstres regering säkert enbart i ord medan socialdemokraterna
lovade en konstruktiv opposition.
I klartext: Socialdemokraterna sträcker ut sin hand till det reaktionära
högerpartiet. Detta kanske som ett tack för att de nu slipper att
stå till svars för den ekonomiska kris som håller på
att få konsekvenser även i Danmark. Dessutom ser socialdemokraterna
en chans att trots sitt svidande nederlag komma närmare taburetterna: om
Venstre inte vill bli totalt beroende av det öppet rasistiska DF, måste
de söka stöd från socialdemokraterna.
Som ett positivt inslag i det dåliga valet värderar KpiD att högervridningen
inte slog igenom i Stor-Köpenhamns området, både när det
gäller folketingsvalet och lokalvalen.
KpiD hade inte ställt upp i parlamentsvalet, däremot på 10 platser
i lokalvalen.
Barbara Hagel
barbara.hagel@skp.se