När politikerna och samhället sviker ungdomarna, tar gänget över.

De senaste månaderna har det rapporterats om oroande fall av rått våld bland ungdomar. Problemet kan betraktas ur många synvinklar. En sak som jag vill göra uppmärksam på är att det verkar som om medierna håller på att göra ytterligare försök att få allmänheten att tro att våld och kriminalitet har sina rötter i en individs kulturella tillhörighet.
Naturligtvis är detta en hållning som växlar fram och tillbaka. Men jag menar att denna typ av åsikt är vanligast när det ska piskas upp fientliga känslor mot invandrare, flyktingar och även mot de svagaste grupperna bland svenskarna. Aktörerna är de vanliga. Från Hitlersympatisörer till friserade "nytänkare" (Ny Demokrati och liknande).
Några våldtäkter har givits stor uppmärksamhet. För att kunna knyta dessa händelser till den teoribildningen om den kulturella bakgrundens betydelse har man mycket riktigt även i det här fallet trott sig se orsakerna till förbrytelserna i gärningsmannens kulturella bakgrund - även om det faktiskt rör sig om ungdomar som är födda och uppvuxna här i Sverige.
Hitlersympatisörerna och deras gelikar har misshandlat och mördat sedan andra världskriget. Senast hände det syndikalisten Björn Söderberg. Man vill då fråga sig vad det beror på att folk som inte har "fel" kulturell bakgrund begår sådana handlingar. Man kan undra vad som överhuvud taget menas med ordet kultur.
Vad betyder ordet kultur, egentligen? I politiska sammanhang betyder det odling eller bearbetning. En historiskt bestämd utvecklingsnivå i samhället, mänsklig skaparkraft och förmåga att organisera liv och verksamhet. Man måste då skilja på olika historiska epokers och sociala klassers och gruppers kultur, liksom på arbets- och vardagskultur och så vidare.
Vilka är de som begår eller har begått våldshandlingarna i fråga? Har dagens politiker och andra ansvariga gjort tillräckligt för att undvika den här typen av katastrofer? Med facit i hand vill man säga nej.
Vad har en ung människa i samhället för möjlighet att påverka sin situation och uppnå förändringar på arbetsmarknaden, ifråga om utbildning, boende, skolmiljö med mera? De ungdomar som det här är tal om har oavsett om de är svenskar eller icke-svenskar vuxit upp här i landet, har direkt eller indirekt kommit i kontakt med arbetslöshet, låg utbildning, sjukdomar, begränsade utvecklingsmöjligheter. Allt detta har för många lett till en ohållbar situation och frustrationer, aggression och depression.
Jag vill hävda att huvuddelen av ansvaret för denna situation ligger hos politikerna för deras sätt att planera samhället. Politikerna har inte kunnat se hur samhället skulle komma att utvecklas och hur människors behov skulle komma att se ut.
Klyftorna i samhället har vuxit i allt snabbare takt. Den härskande klassen har ökat sin utsugning och gör sig allt större vinster - med politikernas goda minne.
Sådana klassklyftor lämnar naturligtvis spår efter sig. Ungdomarna hör till de drabbade. Egentligen är det inte konstigt att de vänder ryggen åt politiken. Dessa ämnen har diskuterats mycket - men några lösningar har inte lagts fram.
Här ska jag därför ge några förslag som debattörerna skulle göra klokt i att ta upp:
- Det skapas för närvarande utrymme för främlingsfientlighet och rasistisk propaganda, det bereds väg för fascism och nazism
- Det syns en allt starkare tendens bland de unga till politisk passivisering
- Dessa frågor borde diskuteras på nationellt plan
- Ju längre politikerna försummar sina plikter och sviker de unga, desto mera kommer dessa att ägna sig åt brott av olika slag. Det slutar med ett samhälle som det amerikanska.
Ahmad