Arbetsmarknaden i Ö-vik med omnejd gnisslar och knakar så till den milda grad att ingen industriarbetare känner sig säker längre. I tidigare artiklar i Riktpunkt har jag berört den planerade nedläggningen/försäljningen av MoDo:s massafabrik i Domsjö. Till dags dato har inget nytt hörts angående fabrikens framtid, men andra orosmoln poppar ständigt upp.

I somras köpte Orkla food upp en konkurrent som heter KåKå. KåKå ägde bl a en marsipanfabrik i Bergom, utanför Örnsköldsvik samt en marsipanfabrik i Helsingborg. I Orkla koncernen fanns sedan tidigare Odense Marcipan i Danmark.

Nu tänker Orkla koncentrera sin tillverkning till Odense. Som skäl anger man bl a att kostnaderna minskar när man slipper transportera råvaror upp till Ö-vik, samt färdiga produkter söderut. Att fabriken är mycket lönsam tar man ingen hänsyn till.

Fackets representant säger i ett uttalande att hela affären känns mycket olustig, men nedläggningen kommer inte som någon överraskning. Det mest tragiska är enligt uttalandet att man blir ett offer för strategiska drag.

I Örnsköldsvik som är en utflyttningsbygd med mycket hög arbetslöshet, slår detta mycket hårt mot fabrikens anställda. Men företaget säger sig naturligtvis ha tänkt på detta och skall förstås "ta sitt ansvar" för företagets anställda.

Bjarne Andersen, direktör och platschef för Orklas fabrik i Odense tröstar de anställda med följande löfte: "Om de i Örnsköldsvik kan slita sig från Norrland och surströmmingen, ska vi självfallet erbjuda jobb i Odense".

Ett erbjudande som i sin otroliga dumhet lyser av förakt för de anställda och förtjänar att stoppas upp på ett ställe som ligger i trakten där ryggen slutar och byter namn.